2010-03-28 Trädgårds- och pooldag och avgörande set i Boule samt knivdrama
Ägnade hela förmiddagen åt vår trädgård. Jag gillar verkligen att gå där och fixa och dona, trimma våra växter och personalen hjälper alltid till att ta bort skräpet efteråt samt tar emot instruktion hur jag vill ha det.
Efter trådgårdsstöket tillbringade jag hela eftermiddagen vid poolen med läsning och bad och det var jätteskönt. Solen brassar på för fullt under klarblå himmel och grodorna höll sig lugna i natt.
I eftermiddag avgjordes Bouletävlingen och till min och Rulles glädje vann vi 2 set av 3.
50 % av lagets vinnare, den andra 50 % är jag
Matchen avslutades strax före solnedgången över Burmabergen.
Kvällsmaten avnjöts på Mr Klea. När vi satt där och åt i godan ro kom det en mager thailändsk man i bara badbyxor eller kalsonger och satte sig vid en palm på parkeringen intill restaurangen. Han började prata med restaurangägaren och det var svårt att uppfatta om han var berusad eller en tiggare. Mr Klea gick fram och pratade med honom och efter en stund gick mannen fram till vårt bord och pratade osammanhängande samt att han hade en kniv i handen som han viftade med och tappade på marken vid vårt bord. Daniel satte foten på kniven och vi försökte lugnt prata med mannen men Mr Klea såg det hela och gick fram och motade bort honom samtidigt som han pratade lugnt med honom.
Vi frågade Mr Klea om mannen var tiggare och behövde pengar eller. Mr Klea sa att det inte var någon tiggare i behov av pengar utan att han bodde i ett hus bortom Lotusvägen och var svårt alkoholiserad med en hjärnskada. Mannen traskade ut på vägen, vände sedan om och gick till vårt bord igen och bad om ursäkt med vaihälsning med kniven innanför byxlinningen. Mr Klea förde bort honom igen och mannen gick återigen ut på vägen. Till slut var de ett par thailändare, som var gäster på restaurangen, som körde bort honom med bil från restaurangen. De kom sedan tillbaka efter en stund igen, utan mannen.
Lite knepigt att veta hur man ska förhålla sig i denna situation med en helknäpp alkoholiserad man som viftar okontollerat med en kniv och tappar den på marken vid vårt bord. Även om det kändes obehagligt tycker jag ändå att Mr Klea hanterade situationen på ett lugnt och värdigt sätt både för mannens del och hans egen del som restaurangägare. Det är ju viktigt i Thailand att ingen ska behöva "tappa ansiktet". För oss svenskar är det kanske svårt att förstå hanteringen av den här incidenten då man med all säkerhet i en svensk liknande situation skulle ha tagit hand om personen ifråga med våld samt tillkallad polisen och situationen skulle säkert ha blivit mångdubbelt dramatisk.
Jag kan inte tillstå att de andra var överens med mig att jag tyckte Mr Klea och de thailänska gästerna som körde honom hem (antar jag) hanterade situationen på ett balanserat och värdigt sätt. De tyckte att en berusad man med en kniv i handen skulle kunnat blivit livsfarlig om han viftade till med kniven och råkade träffa någon av oss med flit eller inte. Jag är nästan bergis på att ett våldsamt agerande istället skulle kunnat provocera mer fara en som kanske var meningen. Vi fattade ju inte vad mannen ville, men Mr Klea sa att mannen bara ville hälsa. Om han varit hotfull och velat annat tror jag inte att Mr Klea skulle varit så lugn, men vad som är sant lär vi aldrig få veta.
I morgon åker vi till Koh Tao, på tisdag den 30 mars till Koh Phangan på fullmoon party och vi kommer hem igen på onsdag sen eftermiddag. Så under denna tid blir det ingen bloggning, bara så att ni vet det mina kära bloggläsare.
Efter trådgårdsstöket tillbringade jag hela eftermiddagen vid poolen med läsning och bad och det var jätteskönt. Solen brassar på för fullt under klarblå himmel och grodorna höll sig lugna i natt.
I eftermiddag avgjordes Bouletävlingen och till min och Rulles glädje vann vi 2 set av 3.
50 % av lagets vinnare, den andra 50 % är jag
Matchen avslutades strax före solnedgången över Burmabergen.
Kvällsmaten avnjöts på Mr Klea. När vi satt där och åt i godan ro kom det en mager thailändsk man i bara badbyxor eller kalsonger och satte sig vid en palm på parkeringen intill restaurangen. Han började prata med restaurangägaren och det var svårt att uppfatta om han var berusad eller en tiggare. Mr Klea gick fram och pratade med honom och efter en stund gick mannen fram till vårt bord och pratade osammanhängande samt att han hade en kniv i handen som han viftade med och tappade på marken vid vårt bord. Daniel satte foten på kniven och vi försökte lugnt prata med mannen men Mr Klea såg det hela och gick fram och motade bort honom samtidigt som han pratade lugnt med honom.
Vi frågade Mr Klea om mannen var tiggare och behövde pengar eller. Mr Klea sa att det inte var någon tiggare i behov av pengar utan att han bodde i ett hus bortom Lotusvägen och var svårt alkoholiserad med en hjärnskada. Mannen traskade ut på vägen, vände sedan om och gick till vårt bord igen och bad om ursäkt med vaihälsning med kniven innanför byxlinningen. Mr Klea förde bort honom igen och mannen gick återigen ut på vägen. Till slut var de ett par thailändare, som var gäster på restaurangen, som körde bort honom med bil från restaurangen. De kom sedan tillbaka efter en stund igen, utan mannen.
Lite knepigt att veta hur man ska förhålla sig i denna situation med en helknäpp alkoholiserad man som viftar okontollerat med en kniv och tappar den på marken vid vårt bord. Även om det kändes obehagligt tycker jag ändå att Mr Klea hanterade situationen på ett lugnt och värdigt sätt både för mannens del och hans egen del som restaurangägare. Det är ju viktigt i Thailand att ingen ska behöva "tappa ansiktet". För oss svenskar är det kanske svårt att förstå hanteringen av den här incidenten då man med all säkerhet i en svensk liknande situation skulle ha tagit hand om personen ifråga med våld samt tillkallad polisen och situationen skulle säkert ha blivit mångdubbelt dramatisk.
Jag kan inte tillstå att de andra var överens med mig att jag tyckte Mr Klea och de thailänska gästerna som körde honom hem (antar jag) hanterade situationen på ett balanserat och värdigt sätt. De tyckte att en berusad man med en kniv i handen skulle kunnat blivit livsfarlig om han viftade till med kniven och råkade träffa någon av oss med flit eller inte. Jag är nästan bergis på att ett våldsamt agerande istället skulle kunnat provocera mer fara en som kanske var meningen. Vi fattade ju inte vad mannen ville, men Mr Klea sa att mannen bara ville hälsa. Om han varit hotfull och velat annat tror jag inte att Mr Klea skulle varit så lugn, men vad som är sant lär vi aldrig få veta.
I morgon åker vi till Koh Tao, på tisdag den 30 mars till Koh Phangan på fullmoon party och vi kommer hem igen på onsdag sen eftermiddag. Så under denna tid blir det ingen bloggning, bara så att ni vet det mina kära bloggläsare.