En blogg om det goda i livet i Sverige och Thailand etc

Vi lämnade den trevliga resorten och det kommer att bli en given repris att ta in där igen. Till Pai därifrån är det 4 mil och det kändes alldeles lagom.

 

Vi tog in på resorten Hart of Pai med ett kort gångavstånd till den lilla mysiga stadens kärna. Vi fick ett rum på andra våningen och var mycket fräscht och fint med en stor balkong med tak. Våra hojar fick vi parkera utanför ingången till vårt våningsplan. Rummet kostar 700 baht exklusive frukost men det fanns kaffe om man ville ha på morgonen i receptionen som de bjöd på. Frukost går alltid att fixa lätt via 7-11 som oftast finns i närheten.

 

 

 

 

 

Vi lämnade vår packning på rummet och åkte ca 8 km för att kolla på Pai Canyon. Häftigt att se men jag ville inte gå på de smala passagen då jag fortfarande har ont i foten, framför allt runt såret, så jag tog en sväng där det var lättare att gå. Rulle gav sig dock på den nästan skräckfyllda promenaden med en smal stig på hög höjd. Jag hörde honom på håll och sedan blev det tyst, väl länge, så jag trodde att att han antingen svimmat eller ramlat ner i ravinen. Det borde jag i och för sig hört men sanningen är den att han kom till ett smalt ställe med mycket branta sidor där han dessutom skulle kliva över en stock. Scary! 

 

Efter detta lilla äventyr åkte vi vidare till Buddhaberget men för att ta sig upp där måste man gå i en massa trappor så jag avstod även denna gång för den förbaskade fotens skull. Vi började med att äta lunch där, Pad Thai, om 30 baht, som var mycket god samt dricksvatten ingick i priset, och stärkt av detta. alltså inte priset utan maten, gick Rulle upp till Buddhan.

 

 

Det började mulna på så efter ett trevligt samtal med två trevliga män i vår ålder som också åkte hoj där en av dem var från Irland och en från Österrike men som även de bodde i Thailand, åkte vi därifrån. Österikaren var mycket intresserad av min Forza, inte just min Forza utan att det är en bra och prisvärd hoj. Vi hann dock inte hem innan regnet kom. Jag hann få på mig regnkläderna men Rulle chansade att strunta i det då det var så kort bit hem till resorten. Eftersom det var ett riktigt monsunregn blev han mycket blöt! Hmmmm....

 

Förra gången, oktober 2013, när vi var här var jag inte alls lika förtjust i denna lilla stad men nu ser jag den med andra ögon och en helt annan känsla. Att släntra runt på de trevliga marknadsgatorna, äta gott på ett enkelt hak och bara vara allmänt avslappnad kändes så skönt. Det är verkligen en härlig stämning i stan och jag förstår nu att många, framförallt unga gillar den...