2016-05-23 Dagens havsvy och sedan bara goa herrelösa hundar i Huay Yang...

Nu har regnperioden börjat och idag var det 60 % regnrisk. Temperaturen har gått ner till ca 30 grader och det känns riktigt behagligt i luften.
 
Idag småduggade det när jag gav mig av på cyklen till stranden nedanför lägerskolan men även solen tittade fram emellanåt. Himlen är inte längre klarblå utan små eller större moln i olika grå nyanser varvar varandra.
 
Målet för dagen var att se om jag kunde få någon kontakt med den magra tiken, som verkar hålla till vid Lägerskolan, dels för att jag vill kolla om hon är steriliserad dels ge henne torrfoder och lite annan gotta för att kanske förmå henne att få bättre hull.
 
Det småduggade när jag cyklade ner till Lägerskolan via Sukta Resortvägen men jag kunde inte se tiken någonstans fast jag lockade på hundspråk.
 
Jag beslöt att ta en kort strandpromenad med vände då vinden fick duggregnet att piska mot kroppen och med tanke på himlens utseende beträffande de grå molnformationerna skulle det säkert bli värre.
 
Vacker vy som alltid över vårt fina hav... 
 
Regnmolnen har färgat himlen mörkt grå...
 
Jag vände tillbaka efter en kort bit och beslöt mig för att cykla tillbaka och ge "mina" skygga herrelösa hundar mat innan jag cyklade hem igen.
 
Jag hann inte så långt innan den magra tiken kom och viftade glatt på svansen när hon såg mig. Även den enögda kraftigare tiken med halsband kom och såg lika glad ut hon. De håller tydligen till i det hus på lägerskolan som ligger närmast stranden och där finns det alltid personal som jobbar på Lägerskolan så det ger säkert vovvarna mat, åtminstone Berta som har en hel del extra hull.
 
Jag gick tillbaka mot stranden och de båda tikarna följde glatt med för jag ville ha lugn och ro när jag kollade på den magra tiken. Hon fick en hög med torrfoder och när hon mumsat satt i sig det lade hon sig ner och det var inga problem att få henne att blotta sin mage. Hon är lugn och trygg och inte det minsta reserverad eller rädd.
 
Tiken som jag döpt till Skruttan är säkert ca 4-6 år och så vitt jag kan se är hon steriliserad för flera år sedan. Jag kunde skönja ett fint gammalt välläkt ärr på buken och hon hade inga aktiva juvrer alls.
 
Den magra tiken Skruttan väntar på att få torrfoder mm
 
En snäll och tillgiven tik...
 
Nöjd efter en stor laddning torrfoder...
 
Kanske en liten efterrätt som tuggben och kex skulle sitta fint... 
 
 
Likaså den kraftiga tiken med ett öga, som jag döpt till Berta, såg ut att vara steriliserad för många år sedan. Båda tikarna är lite ärriga och märkta av ett hårt liv men de verkar ändå må bra. Den magra tiken kanske det räcker om man ger lite extra mat om hon nu inte har mask i magen. Jag ska vid tillfälle be Tui titta på henne då jag inte vill laborera med maskmedel själv om det nu inte är orsaken. Eller vad tycker du Mia?
 
Berta ville också ha något att äta förstås och det fick hon givetvis. Berta är också en snäll och glad tillgiven tik som verkar mycket trygg och harmoniskt.
 
Jag lämnade de båda tikarna och cyklade till "mina" skygga herrelösa hundar för att ge dem mat.
 
De håller antingen till i skogen vid sidan av vägen, mitt emot Sukta Resort bakom området Colibri, där det finns stora cementrör med vatten i för korna som ofta går och betar där. Eller så håller de till vid thailändarens hus precis vid vägen ner mot lägerskolan.
 
Nu har jag utfodrat dessa hundar till och från i flera månader och nu först börjar de komma så pass nära att de vågar äta precis i min närhet. Den kraftiga hanhunden som jag döpt till Vhito var så modig idag att han till och med vågade ta ett kex försiktigt från min hand som jag sträckte fram mot honom. Trägen vinner och förtroendet för mig växer varje dag lite åt gången och det får ta den tid det tar.
 
Hanhunden Vhito börjar känna sig trygg med mig...
 
Så även den här lite äldre valpen Lurifax samt tiken Belinda där bakom...
 
Den här magra spensliga tiken Livia har också börjat förstå att jag inte är farlig...
 
Jisses vilka hemska minnen dessa hundar måste ha från oss människor och jag har mycket svårt att förstå hur någon kan vara elak eller bära hand på hundar eller djur överhuvudtaget.  
 
Hejdå vovvarna vi ses i morgon!
 

Kommentarer:

1 Marita Hydling:

Vad gullig du är som månar om hundarna. Hundälskare som jag är..Du kommer så småningom att bli deras bästa vän <3

Svar: Tack så mycket Marita och hundar har alltid legat mig varmt om hjärtat!
Annika i Ban Huay Yang i Thailand

2 Titti/Umeå/Huay Yang.:

Vad roligt med hundarna.
Glada att de får något gott att äta.
Kram Titti

Svar: Ja tack Titti det är mycket roligt och trevligt! Kram
Annika i Ban Huay Yang i Thailand

3 Maud Österholm:

Det värmer i mitt ny blivna hund hjärta.🐶❤️. Jag blev med en dansksvensk gårdshund ( Otto) den 14/5❤️.

Svar: Tack för det Maud och grattis till nya vovven samt lycka till!
Annika i Ban Huay Yang i Thailand

4 Göran:

Härligt Annika, vad glad jag blir 😀

Svar: Tack så mycket Göran och jag är lika glad jag :-D Varm kram till er båda!
Annika i Ban Huay Yang i Thailand

5 Mia:

Blir varm om hjärtat att se Sukta hundarna....dom har ju blivit lungnare sista tiden. Tror att du har varit stor orsak till det. De har flera människor att lita på.
Jag tror Tui gärna hjälper dej att titta till den magra tiken.
Tack för att du bryr dej om hundarna

Svar: Tack snälla goa Mia själv och jag blir också varm om hjärtat när de börjar lita på mig mer och mer, det går långsamt men då får det göra det då ett förtroende inte går att få fram så snabbt när de en gång mist det. Jag ska kolla med Tui framöver angående Skruttan...Kram till er båda!
Annika i Ban Huay Yang i Thailand

Kommentera här: