2017-08-08 Dagens havs- och strandrapport från härliga Huay Yang och lite hundpyssel...
Vad härligt att komma ner till vår strand igen då det var ett tag sedan nu. Senaste strandlångisen var den 1 augusti med Sarah och då på Surin Beach.
Det har varit mycket cykelträning istället och det är toppen att kunna variera den fysiska träningen och göra det som känns bra för dagen.
Jag cyklade ner till stranden via Sukta Resort och träffade alla "mina" hundar dels vid huset efter vägen dels vid Universitetscampen och det var ett kärt återseende.
Underbart att mötas av den här vyn!
Idag skiftade havsvattnet i turkost och blått men det är svårt att återge i bild...
Bred, platt, slät strand...
Vy söderut...
Så fint vi har det här i Huay Yang...
När jag filmade stranden och havet såg jag en hund som jag först inte kände igen och så kom det en till hund och då såg jag att det var Vito och Bella från huset nedanför Sukta Resort. Där var jag för en kort stund sedan och gav dem torrfoder tillsammans med de andra vovvarna där. Det huset ligger ca 1 km från den plats som Vito och Bella kom ut på stranden. Jag har inte sett någon av dem på stranden tidigare och de är mycket skygga så därför blev jag lite förvånad att se dem där.
De kände dock igen mig och tog det torrfoder som jag lade ut på stranden en liten bit från mig. Vito var märkbart irriterad över något som kliade på kroppen och han försökte komma åt genom att nafsa sig mot ryggen och klia sig med benen. Han låter mig inte ta i honom och jag lider med djur som verkar ha någon åkomma av något slag. Klåda framför allt är oerhört stressande och det vet jag ju själv om man har fått ett myggbett eller så.
Jag hade tabletter med mig mot parasiter av alla de slag och det behövs bara en halv tablett då de är starka. Jag lyckades pressa in den halva tabletten i en av de mjuka sega hundgodispinnarna som jag alltid har med mig och den åt han upp när jag lade den på stranden. Nu får vi se om 1-2 veckor om den hjälp honom att få bukt med klådan. I annan fall får jag försöka få i honom den andra halvan också.
Vito en äldre herre som är snäll men mycket skygg...
Nu får vi se om tabletten hjälper honom att få bukt med klådan samt pälsen...
Bella en mycket skygg tik som har en halv svans och hon håller till vid huset strax efter Sukta Resort...
Jag fortsatte min långis norrut och bella och Vito gick upp från stranden...
Vackra kontraster i dag...
Vid Wanakon Nationalpark...
I höjd med nationalparken kom Fino och Bryan samt Enöga och hälsade glatt och Enöga och Bryan gjorde mig sällskap till klippgränsen och tillbaka...
Blottat rev nedanför nationalparken...
Mitt strandade träd för dagen som fått en röd vimpel av någon fiskare...
Vid klippgränsen, som är lätt att runda idag också om man vill...
Klippgränsen och mina grottor...
På andra sidan klippgränsen norrut...
Sanden har täckt det mesta av revet...
Karga, vassa klippor som anfrätts av havet...
En pärlemorsnäcka som borrat in sig i revet och en liten snäcka har fastnat däri...
På väg hemåt igen...
Detta rev med sina vassa stenar skulle jag inte vilja stranda vid och under nordostmonsunen är revet helt täckt av havsvattnet. Det finns varningsflaggor som är uppsatta på stranden för att markera var revet börjar och slutar och det är ju bra om någon skulle få för sig att kasta sig i vattnet där utan närmare koll...
På väg hemåt söderut...
Vilken härlig solig och vacker dag vi fått idag också och temperaturen ligger på ca 35 grader i skuggan...
Tack för en härlig strandlångis idag mina fyrbenta vänner!
Till dig min bloggläsare önskar jag en riktigt mysig tisdag!
Tack för vackra humörhöjande bilder. Kram Gertrude