En blogg om det goda i livet i Sverige och Thailand etc

Sol och 36 grader i skuggan bjöd Huay Yangvädret på idag men det hindrade inte mig att cykelträna då jag behöver öva på att få mer uthållighet och styrka i uppförsbackarna. Rulle stannade hemma för att fixa med sin nya motorcykel och eftersom jag hade bestämt mig för att träna i uppförsbackarna några varv per backe kändes det bäst att cykla själv.

 

 

Jag valde samma runda som tidigare via Sang Arun, över motorvägen och sedan upp till Burmabergen via Katolska skolanvägen och sedan vidare upp till Huai Yang Nationalpark (Vattenfallet) på fina småvägar tillbaka och över motorvägen via Sanyavägen. Den rundan ligger enligt min cykeldator på 2,9 mil.

 

När jag kom fram till backen vid Katolska skolan tyckte jag inte att det var så seg och jobbig som jag upplevde tidigare när jag jämför med Dan Sing Khonbackarna. 

 

 

På det brantaste partiet av backen körde jag fyra varv och ökade på med en tyngre växel varje varv uppför för att det skulle bli optimal träning för att öka styrkan i benen, lungor och hjärta.

 

Samma sak vid backen upp till Vattenfallet och de tre andra uppförsbackarna som jag tycker är jobbigast.

 

 

Fyra varv per fem uppförsbackar kändes bra i benen och med tyngre och tyngre växel och lite högre fart varje varv. På gränsen till mjölksyra i benen och lungorna och hjärtat fick kämpa hårt idag. Men det var ju det som var meningen med träningen.

 

Sträckan blev totalt 4,4 mil och med dessa fyra varvningar per backe blev tiden 2,20 timmar. Snitthastigheten blev 18,3 km/timme men det var inget fokus på det idag, maxfart 33 km/timme och totalt 1109 Kcal har jag bränt. Totalt sett känns det som ett riktigt bra cykelträningspass.

 

Det är så härligt att känna sig nöjd med sig själv och det kan kanske kan låta skrytigt och självgott i en dels öron men vad är det för fel med att vara nöjd med en prestation som man gjort kan jag då kontra med. Att gilla att utmana sin kropp, vad man än gör med den, och få belöning, är ju bara en sporre i min träningsvärld och det gäller även andra saker som jag gör. Vore jag inte nöjd med mig själv skulle jag se till att jag blev det då min kropp är mitt ansvar och ingen annans.

 

Det har blivit mycket cykelträningsinlägg i min blogg på sista tiden men eftersom min blogg i första hand är som en dagbok för mig där jag beskriver min vardag i livet blir det vissa inlägg som kanske inte intresserar den som inte tränar alls eller andra som tycker andra inlägg på min blogg är intressantare att läsa om. Där får var och en som läser min blogg ett fritt val, läs eller läs inte.

 

Att fokusera på att må gott, hur man nu själv väljer att göra det eller inte, är en del av livet. Om vi människor försöker att leva ett så gott liv som möjligt mår vi gott och det påverkar vårt humör och i samband med det sprider vi en positiv energi omkring oss. Det påverkar dem som vi har omkring oss i det flesta fall positivt och positiviteten sprids som ringar på vattnet.

 

Världen kan vara en grym plats att leva i om man befinner sig på fel plats vid fel tid och jag är tacksam så länge jag och min familj mår bra, slipper ha otur att hamna i terrordåd eller andra hemskheter som kan drabba oss människor eller djur.

 

Att vara nöjd och tacksam samt känna lycka och tillfredsställelse är en ynnest och det är viktigt att tänka på, varje dag för du vet inte vad som kan hända dig eller din familj samt goda vänner i morgon. Ta vara på livet så mycket du bara kan och förmår så länge du har förmånen att leva och göra dina egna val i livet.