2017-05-01 Månadens första strand- och havsbilder samt nya vägen i Nationalparken...
Wow, vilken bred strand det är idag i jämförelse med i fredags vid samma tid på dagen.
Het sand och mycket bred strand idag samt lugnt fint vatten...
Det är flera snäckletare ute på stranden nu när det är lugnt vatten och detta jobb är slitit för både armar och axlar. Jag har testat för skoj skull och fick ge upp efter ett par meter då skaftet tryckte ogynnsamt mot ena axeln och det gjorde riktigt ont. De trycker ner "skrapan" i sanden samtidigt som de drar det långa handtaget bakåt. De känner om de träffar på en musselsnäcka och den ska vara hel annars är musslan därinne inte ätbar. Har de tur blir det några snäckor om dagen...Puh, vilket jobb...
Idag ville jag testa mina nya progressiva brillor på strandlångisen då jag måste se till att vänja mig sakta men säkert vid glasögonen. De är fotokromatiska så jag struntade i solglasögonen men hade med dem för säkerhets skull om jag skulle behöva byta brillor om testen blev för mycket på en gång.
Dessbättre fungerade de riktigt bra även om jag kände mig längre än jag är och jag testade alla vinklar och höjder hit och dit för att kolla att det fungerade optimalt för mig. Jag vänjer mig snart och det blev inte så mycket känsla av lufttrampande när jag tittade nära kroppen nedåt den här gången.
Selfi, hatten är inte så vacker men den fyller en praktisk funktion för att skydda ansikte, hals och axlar mot den brännheta solen så då väger det över tjusigheten :-D Nya progressiva glasögonen är på som dessutom är fotokromatiska. Bra kombo på stranden...
Jag gick mot Wanakon Nationalpark och stranden är platt och fin samt vattnet glasklart och varmt +34 C)
Läcker form och mönster på rännilsfåran...
Jag vek av från stranden vid flodmynningen då jag såg att den nya anlagda vägen, som utgår och slutar där i nationalparken, var klar och avspärrningen som satt där i fredags var borta.
Nya asfalt och grusblandade vägen i nationalparken...
Mjukt att gå på och lite småklibbigt av värmen...
Mitt favoritträd Flame Tree stod så fint där vid vägkanten med sina vackra röda blommor...
Sagolikt vackra blommor i den rätta färgen...
Här har de valt att göra en svag kurva av vägen men jag gick rakt fram på vägen som den såg ut innan nya vägbeläggningen...
Vi får väl reda på så småningom vad syftet är att bredda och anlägga denna väg som tidigare var en nästan övervuxen lite bredare stig...
...här kommer trädet med de vackra lila blommorna som heter Jakaranda träd en kommentar från en anonym på min blogg som jag tackar för. Det borde stämma enligt bifogad länk. https://sv.wikipedia.org/wiki/Jakaranda Det påminner lite om syren, i vart fall när det gäller färgen och på håll...
En av längorna i nationalparken som för tillfället används som campingplats...
...flera tält stod på rad på altanen och med tanke på kläder på tork bor det människor i tälten....
Den här kvarvarande vägsnutten har ännu inte fått asfalt och det är bara det som återstår. Vägen leder rätt in i själva parken...
Jag valde att gå ut till stranden igen...
Bred och fin som en autostrada...
Chan och Taisi Islands därute...
I nationalparken är det många helglediga som campar eller bor i de hus som finns att tillgå...
Det blottade revet som börjar här i slutet på parken...
Naturens eget påhitt att placera en korallväxt, som vuxit fast i en bit rev, och hamnat där den nu står....Tittar man noga till vänster om växten och använder sin fantasi ser det ut som ett par ansikten där tycker jag, eller vad tycker du?
Vackra kontraster mellan havets färgskiftningar och revet....
Fina snäckor som bara ligger där och väntar på att beundras...
Det har nu börjat blåsa upp lite och det är suveränt så blir det lite svalka av vinden under promenaden...
Vid klippgränsen träffade jag på Sara, en mycket sympatisk och trevlig kvinna, och vi gjorde sällskap tillbaka söderut igen. Reven vid klippgränsen var blottade så snart kan man gå runt till de andra stränderna norrut.
Vi gick till stenpiren och tillbaka och skiljdes åt i höjd med NishaVille och jag tackar Sara för ett mycket trevligt sällskap!
När jag kom tillbaka till min cykel efter den dryga enmilalångisen träffade jag på Berta och Fino som hälsade glatt. Berta hade lite smuts och var lite sårig i ena örat så jag gjorde rent dem med lite jod och öronpinne och det tyckte hon var skönt. Bra att ha med sig ett litet kit med örontops, mjukt papper samt jod för hundarnas skull om det skulle behövas...
Jag önskar er alla mina bloggläsare en trevlig Första Maj!
För mig har de lila träden den rätta färgen :) de är mina favoritträd, tycker dock att de röda är underbara ock. Jodå, jag såg ansiktena innan korallen, alltså enig. Kramis.