En blogg om det goda i livet i Sverige och Thailand etc

Om du kommer ihåg träffade jag i onsdags på en skygg tik i början på nationalparken, där de bygger nya hus samt renoverar gamla hus, och att jag döpte henne till Svartvit. Hon var mycket reserverad då och efter en stund vågade hon ta en hundgodispinne från min hand.

 

Idag ville jag gärna träffa henne igen och vid ombygget, där byggpersonalen var lediga i samband med Songkran, visslade jag på henne och hon kom direkt fram men var mycket avvaktande. Efter lite lirkande med rösten vågade hon sig fram och åt till slut torrfodret ur min hand men tittade då och då mig i ögonen för att se om jag gick att lita på.

 

Vi höll på så en stund och när jag gick därifrån följde hon med mig lite försiktigt en bit in på själva nationalparken och istället för att locka fram Sockan gick jag ner på stranden och hon följde mig hack i häl. 

 

Väl där blev hon som förbytt och sprang som en tosing ner till vattnet och blev alldeles vild av glädje. Sprang runt mig i cirklar, slickade mig försiktigt på benet för att ta kontakt men jag fick bara stryka henne över mungipan än så länge.

 

För er som gillar hundar förstår säkert vilken lycka det sprider i kroppen när en skygg hund plötsligt börjar känna förtroende och vill ha kontakt men inte vågar riktigt än men det är på väg framåt. Det får tiden avgöra så det gäller att gå varsamt fram och visa att hon kan lita på mig.