2018-04-19 Sol, vind och vatten är bland det bästa jag vet samt idag rundar jag norra klippgränsen...
Jisses vilken solig bländande dag vi har idag och stranden är extra bred och platt. På håll mullrar åskan över Burmabergen och det är mycket varmt så det var skönt att få lite vindsvalka även om det var blygsamt.
Bländande vit sand och turkost hav. Så vackert var det på stranden och havet idag...
Känner du värmen och den mjuka sköna sanden?
I dessa vattenfåror är vattnet nästan brännhett med hjälp av solens strålar...
Ljummet havsvatten att vada i är så gott för knoppen och kroppen...
Mitt strandade träd...
Revet ligger ännu mer blottat idag...
Klippgränsen...
Lågvatten idag så jag kan till och med gå in i min grotta...
Min grotta...
Föe att kliva på dessa vassa och eventuellt hala rev var det bara att sätta strandtofflorna på fötterna annars är det stor risk att skära sig illa och det är oklokt...
Vy innifrån min grotta...
Här kan jag nu se hur det ser ut på andra sidan klippgränsen norrut mot Au Manaobergen...
Vassa karga klippor så det gäller att ta det lite försiktigt så man inte river sig på fötter, ben och armar...
Hej på dig andra sidan och det var länge sedan som vi sågs sist, närmare bestämt i slutet av oktober förra året...
Stackmolnen tornar upp sig och åskan mullrar på håll över Burmabergen...
Moln är vackert...
På vägen hemåt passade jag på att gå in till de hus de håller på och bygger i nationalparken för att se om tiken Svartvit fortfarande är där. Som vanligt visslade jag och hon kom fram direkt och viftade på svansen och pep av glädje att se mig. Hon fick givetvis torrfoder som hon åt ivrigt ur min hand och idag ville hon dessutom bli klappad. Först lite lätt på halsen sedan kliad på huvudet och bröstet och när jag slutade ville hon ha mer klappar och smek.
Vilken lyckokänsla och nu litar hon på mig helt och har förstått att jag är en pålitlig människa. Förhoppningsvis kommer mitt möte och behandling av Svartvit ge henne lite mer självförtroende där hon kanske inser att alla människor inte är elaka eller vill henne illa.
Vi ska veta att det oftast är vi människor som gjort att en hund är arg eller rädd för människor som varit elaka mot dem eller att de på annat sätt behandlat hunden illa. Hunden kan därmed ha svårt att lita på andra människor innan de visar att de faktiskt är snälla och respektfulla och vill hunden väl.
Man behöver inte gilla hundar för att ha en god sund kontakt med dem. Alla hundar och djur överlag samt även människor förstås har rätt att behandlas respektfullt och värdigt. Som man själv möter djur och människor blir man oftast själv bemött det är inte svårare än så.
Svartvit följde med mig ner till stranden där vi lekte och hade skoj och hon var inte lika nervöst överaktiv som hon varit innan utan mycket lugnare i sitt sätt. När vi pausade ville hon att jag skulle klappa och smeka henne och det fick jag göra över hela hennes kropp.
Svartvit är en frisk och trevlig hund samt mycket fin i kroppen och har rena öron och fina tänder. Sådant kan jag se och känna när jag får röra vid henne och det är mycket värt för mig så jag vet att hon mår bra😍
Svartvit och jag är nu riktiga kompisar 💕
Mitt röda armband av plastkulor har vårt älskade barnbarn Adam gjort åt mig för han vet att jag tycker om rött 😍
Svartvit...
Ca 200 meter före där jag parkerar min cykel är ju bl.a Bertas och Lillflickans revir och en osynlig markering talar tydligt om var deras revir börjar och slutar. Där vände Svartvit och sprang hemåt igen.
Bye, bye stranden för idag och vi ses snart igen.
Stort TACK till mig själv och mina vovvar för en härlig strandlångis och till dig min bloggläsare önskar jag en finfin torsdag!
Stort TACK till mig själv och mina vovvar för en härlig strandlångis och till dig min bloggläsare önskar jag en finfin torsdag!
Idag njöt jag mycket av strandlångisen, men igår blev jag väldigt trött och svettig av din cykeltur. Speciellt den långa backen.Men sammantaget är det väldigt kul att läsa om dina motionsrundor fast jag undrar om du inte ska ta ett motionspass i byn också? kram från Gertrude