2018-12-26 Had Wanakon bjöd på lugnt stilla hav idag och en vacker manet...
Idag bjöd havet på nästan bleke och knappt någon någon vind alls så det blev riktigt varmt och gott på stranden. Det hindrade inte "mina" vovvar Siiikhaau, Lillflickan och Berta att följa med norrut fast de brukar tveka när det är för varmt.
De är alltid roligt för mig om de hänger med bara de stannar i tid innan reviret där Enöga & Co håller till men nu verkar de tro att jag är deras beskyddare som ska rädda dem från ev överfall så de bara travar på utan att ens tänka sig för.
De gjorde likadant idag och jag hade ingen lust att ta del av eventuella attacker idag så jag beslöt att vända tillbaka strax innan reviret började för säkerhets skull. Jag vill inte utsätta min lilla flock för fara och de betraktar ju mig som ledare och litar på mig blint.😇
Dallrande varmt och lugnt stilla hav...
Kan du förnimma värmen?
Badande vovvar och kokosnöt...
Här hann våra fina goa vänner Eva och Lennart samt deras gäster Lasse och Monica i kapp mig och vi fick en kort trevlig pratstund innan de vände tillbaka igen. Jag försökte få dem att locka med sig "mina" vovvar tillbaka så jag kunde gå till klippgränsen men vovvarna ville hellre följa med mig.
Här vid flodmynningen höll en traktor på att röja sandvägen in mot skogen...
En söt liten Bertarumpa...
Ett litet flodbad är alltid skönt för en varm törstig hund...
En vacker manet låg och guppade i strandbrynet...
Traktorn har kört in på vägen inåt skogen för att fortsätta röja vägen och vad som ska bli av den vägen och var den ska sluta vet jag inte än...
Här kommer en MC förare och försöker forcera sanden...
Han fixade det...
När vi kom tillbaka till platsen där jag har min cykel gick Berta och Lillflickan upp där från stranden men jag ville fortsätta en liten bit till söderut, åtminstone till stranden nedanför NishaVille, och då följde Siikhaau mig tätt i hälarna.
Vi vände tillbaka igen norrut vid NishaVille och då kom Lillflickan och mötte oss båda då hon säkert undrade vart vi tog vägen...
Jag har alltid med mig en extra flaska med dricksvatten som jag kan ge mina vovvar när vi kommer tillbaka från prommisen och idag var de alla tre mycket törstiga vilket inte är så konstigt med tanke på värmen. De gillar att dricka ur den lilla glassbyttan och blir alltid lite till sig av glädje när jag plockar fram den och vattenflaskan.
Det är en sådan glädje för mig att ha dessa fina goa vovvevänner och pyssla med samt få lite sällskap av dem när de känner för det.
Stort TACK för en härlig strandpromenad både två- och fyrbenta och till dig min bloggläsare önskar jag en mysig onsdag/Annandag!
Fina bilder och bra information som vanligt😊/ Elisabet