2018-02-05 Havet bjuder fortfarande på stora maffiga vågor och stranden på fina naturliga installationer...
Härlig start på veckan med en strandlångis och havet bjuder fortfarande på stora maffiga vågor som dundrar in med kraft mot stranden. Stranden är något bredare idag än i fredags och platt och fin på sina ställen.
Förhållandevis bred fin strand idag...
En fin snäcka med en vackert röd korallväxt på som slagit rot i snäckan...
En annan fin snäcka med en korallväxt i gult och svart...
Tre knippen med High Chaparallkaktus i olika åldrar...
Ibland kan tillvaron trassla till sig....
Skumbad för den som önskar....
Kraftfulla vågor rullar in över stranden...
En annan typ av snäcka med gästsnäckor som limmat sig fast....
Ett strandat dött träd som jag inte skulle vilja stöta på till havs med båt...
...och här träffar jag på en stor gammal snäcka med flera påväxter...
Havsvy från en snäckas synfält....
Den välskötta tempelplatsen vid nationalparken fick så vacker färg av solen idag....
Vackra små tempel lyser upp tillvaron...
Här dundrar vågorna på så jag valde att gå över reven i stället för att runda dem...
Här vid klippgränsen är det det så läckert att stå och titta på vågorna som rundar klipphörnan och slänger sig sedan upp mot bergsväggen på vägen in mot stranden. Den ena vågen är inte den andra lik och de beter sig på olika sätt...
Nu var det bara att traska söderut och hemåt igen...
Goa fina Enöga gjorde mig sällskap från och till nationalparken...
Resten av stammen ligger långt under sanden....
Bye, bye klippgränsen och tack för idag...
För att vila öronen lite från det dånande havet valde jag att gå tillbaka på vägen genom nationalparken och sedan naturstigen...
Tre Pinjeträd med samma stamklump och rotsystem...
På den här platsen rev de ner ett gammalt murket hus för en kort tid sedan och nu är det ett nytt hus på gång....
Sovdags för den lille....
...och storasyster passar samt vaggar barnet i sin hängmatta....
Berta sover djupt i sin grop som hon grävt under min cykel och märkte knappt att jag kom förrän jag gjorde henne uppmärksam på det...
Fina goa Berta som finns där på universitetscampen varje dag när jag kommer och då vaktar hon min cykel tills jag kommer tillbaka.
Dessa fina vovvar som jag bekantat mig med genom åren är så hjärtevärmande goa och hoppas de ska finnas där mycket länge till och må gott samt hålla sig friska.
Stort TACK till mig själv för en skön strandlångis samt till "mina" vovvar för sällskapet!
Till er bloggläsare önskar jag en fin måndag och hoppas det blir den bästa starten på en ny härlig vecka.
Härliga bilder min vän, men himmel och pannkaka vilken motvind jag fick på min promenad norrut :) Bra träning javisst men håller med om att det hade varit skönt att vila öronen från dånet. Kram på dig