2018-01-23 Dagens strandlångis på Hat Wanakon samt en oväntad överraskning...

Idag fick jag återigen en skön strandlångis på Hat Wanakon och havet är fortfarande lugnt och stilla. 
 
Här är en kvinna med kastspö och hon agnar kroken med bitar av räkor som bete i förhoppning att få upp lite småfisk...
 
 
Räkbitar som bete...
 
 
Jag önskade henne lycka till med fisket innan jag gick vidare norrut...
 
 
 
Som brukligt gick jag fram till klippgränsen innan jag vände söderut igen. Det går ju inte att gå längre norrut på stranden så här års så det blir därmed ett naturligt stopp...
 
Klippgränsen, den naturliga vändpunkten så här års... 
 
Vy söderut...
 
En stor vacker snäcka...
 
Ett snäckas havsvy...
 
Via filmerna nedan kan du hänga med på promenaden om du vill...
 
 
 
 
 
Självklart har jag koll på mitt strandade träd och det måste dokumenteras förstås :-D
 
Reven vid nationalparken har kommit lite i dagen...
 
En ålderstigen snäcka har strandat...
 
Kanske längtar den tillbaka till havet...
 
Jag fortsatte till Huay Yang Beach för att kolla hur Lilleman mår efter att ha blivit påkörd på vägen ovanför stranden för en tid sedan och skadat höger framben. Inget är brutet, konstaterades snabbt av Tui och Göran, men han fick en rejäl smäll och kunde inte stödja på benet. Nu rör sig bättre och bättre med endast en svag antydning till hälta. Skönt att det gick bra!
 
Lilleman är vår dotter Marias favorit och hon vill ha bilder på honom och det har hon nu fått flera stycken sig tillskickade av sin snälla ömma moder och så blev det även några för bloggen :-D.  
 
Lilleman, Trullsan och Goldie...
 
Lilleman har svalkat sig lite i havet. Han är en trevlig hund som lyder fint när jag säger åt honom att inte hoppa upp på mig utan lugna ner sig. Då sätter han sig ner och väntar på sitt gotta... 
 
Lilleman sitter fint och väntar...
 
När jag kom tillbaka till min cykel hade Berta legat och vaktat den i flera timmar och blev givetvis glad när jag kom för att dels få sin belöning dels få ledigt från vaktandet :-D
 
När jag kommit en bit på väg kommer Lillflickan och piper och vill hälsa och så ser jag en stadig grå/svart hanvalp på knappt 2 månader tulta fram på vägen och vifta på svansen. 
 
Den kvinna som jobbar på Campen och som tar hand om hundarna där kom fram till mig och vaihälsade och berättade att valpen är Lillflickans (!). Jag trodde jag hörde fel men Lillflickan hade fått en (1) hanvalp som hon tydligen gömt väl för både mig och personalen i samband med att hon födde den och därefter.
 
Personalen kallar valpen för Siikhaau (färg vit) då han är mest vit i pälsen. Den lille plutten går fram till Lillflickan och börjar dia henne så visst är det hennes valp. Inte så konstigt att hennes juver varit svullna ett bra tag efter kastreringen...
 
Vi var ju alla övertygade om att Lillflickan var skendräktig med tanke på den förhållandevis "lilla magen" men att hon ändå hade svullna juver. Ingen av personalen har märkt att hon fött en valp (så vitt vi förstått när vi frågat hur det är med Lillflickan) och då magen blev mindre och "inget hände" utgick vi ifrån att hon var skendräktig.
 
Hon kastrerades den 17 december 2017 och där fanns ju inga valpar som vi ante men det var ju inte så konstigt då hon redan fått sin lille son. Tänk om hundarna kunde prata och berätta vad de håller på med, så enkelt det skulle har varit...
 
Jag ringde Mia på Huay Yang Dog & Cat Rescue och hon blev lika förvånad som jag och ska prata med Tui som får ta reda på hur det ligger till och när de upptäckte valpen första gången och varför de inte sagt något.
 
Ja där ser man vilken överraskning dessa vovvar kan bjuda på och vi får välkomna den lille Siikhaau till världen! ♥   
   
Lillflickan och hennes Siikhaau
 
Vilken söt fin stadig valp Lillflickan fått <3... 
 
Stort TACK till mig själv för en mysig strandlångis samt till de trevliga positiva människor som jag fick äran att samtala med på stranden under min promenad samt tack till "mina" vovvar som alltid skänker mig en sådan hjärteglädje!
 
Till dig min bloggläsare önskar jag en finfin tisdag! 
 
 

Kommentarer:

1 Maria:

Vilka fina bilder på min Lilleman <3 Så skönt att han mår bättre efter sin olycka med. Vart orolig för honom.
Underligt med Lillflickans valp men han ser riktigt söt och kraftig ut :) Härliga bilder från stranden med! Saknar er POK ÄE

Svar: Tack så mycket hjärtat och visst är det tur att han klarade smällen så pass bra😍Att Lillflickan blivit mamma med en fin valp är både förvånande och glädjande då hon nyss knappt blivit vuxen själv men verkar fixa det fint😍 Saknar dig också 😍Pok äd
Annika i Ban Huay Yang i Thailand

2 Mia:

Wow vilken sötnos till son hon fått !! Men jag fattar ändå inte hur hon lurat oss alla :-)

Svar: Ja Mia visst är han söt den lille och vilken liten lurifax Lillflickan är :-D
Annika i Ban Huay Yang i Thailand

3 Birgitta S :

Vilken hemlighet hon burit på o sen hållt valpen dold skönt att allt verkar bra med bägge likaså Lillemans ben stackarn påkörd tur att det finns ett rescue center o veterinärer i närheten och sen att de har dig som bryr sig o ger kärlek 😍🐕
Hälsningar Birgitta S

Svar: Ja Birgitta vilken liten rackare hon är Lillflickan och visst är det bra att de mår gott alla mina vovvar och att dogrescue finns hos oss 😍Kram 😍
Annika i Ban Huay Yang i Thailand

Kommentera här: