2018-05-09 Rullstolsbunden för en dag....

I natt drömde jag en fascinerande dröm att jag testade att vara rullstolsbunden för en dag, fast jag var fullt frisk och inte rörelsehindrad det minsta, för att se hur jag bemöttes av andra människor i min omgivning. 
 
Jag satt där i min rullstol och tog mig fram själv via rullstolen och valde med flit lite knepiga vägar och underlag. Jag befann mig i en park och rullade in i ett sällskap av människor och när de fick syn på mig tittade de alla åt ett annat håll och låtsades som att de inte såg mig, ingen ville möta min blick eller hälsa.
 
Det var ett knepigt uppförslut just där de satt och jag kämpade med att ta mig fram men ingen i sällskapet gjorde en ansats att hjälpa mig utan de tittade bort och en och en reste sig för att ta sig därifrån.
 
När jag satt där i min rullstol slog det mig hur en del människor reagerar och då jag var helt frisk och inte rörelsehindrad det minsta tänkte jag helt sonika kliva ur min rullstol och själv lyfta den ifrån det besvärliga partiet och sedan sätta mig i rullstolen igen bara för att se hur de reagerade då.
 
Men det gjorde jag inte, för jag ville inte skrämma dem eller göra dem generade för att visa på hur ohjälpsamma de var utan i det ögonblicket vaknade jag ur min dröm. 
 
I verkligheten har jag givetvis mött många rullstolsbundna människor och sett hur en del frågar den som kör rullstolen åt den handikappade om frågor som den som sitter i rullstolen själv kan svara på då det inte är något fel på vare sig hörseln eller talet. Bara för att någon är rullstolsbunden innebär det ju inte med automatik att ingenting i övrigt fungerar bara för att de är rörelsehindrade så det är märkligt hur en del tänker.
 
När jag möter någon i rullstol eller med rullator eller kryckor och ser att de kanske behöver hjälp av något slag, så är det lika naturligt för mig att erbjuda hjälp som någon som inte sitter i rullstol eller har övrig gånghjälp. I övrigt bemöter jag dem som jag bemöter alla människor som möter mig med blicken, d v s jag hälsar och/eller ger dem ett leende och det är hur enkelt som helst och precis så som jag vill bli bemött själv.
 
Att bli hälsad på eller få ett varmt leende mår de flesta bra av och inte minst jag själv att få ge det åt en medmänniska.
 
Det var en bra dröm för den visar egentligen på verkligheten hur många människor fungerar och det tycker jag är märkligt i denna rent generellt kunskapsmässiga upplysta värld, men det är ju egentligen inget nytt fenomen. 
 
Mitt budskap, visa respekt och vänlighet så fort du får chansen för det är ett bra sätt att bygga medmänsklighet på och det gagnar oss alla på denna jord på ett eller annat sätt. 
 
 
 
 
 

Kommentarer:

1 Anonym:

Det är samma sak där som med invandrare
Egentligen handlar det om rädsla för det som är okänt. Då är det bättre att blunda och bli döv för andras problem.

Svar: Tack så mycket Gertrude för din kommentar och jag håller med dig till 200 %. Det är oftast det som det handlar om. Kram😍
Annika i Ban Huay Yang i Thailand

2 Anonym:

Som vanligt hade jag lite bråttom och hann inte skriva : kram Gertrude

Svar: Kram tillbaka till dig från mig 😍
Annika i Ban Huay Yang i Thailand

3 Monica:

Hej!
Jag råkade hamna här av en ren slump, men jag läste din dröm och vill berätta min syn. Jag är 48 år och har suttit i rullstol i 6 år först en ”vanlig” rullstol och de senaste 3 åren en permobil. Det första jag märkte var nog att ALLA hejade överallt, vilt främmande människor. Det ledde även till många samtal med helt okända människor och började berika mitt liv på ett sätt jag inte hade kunnat tänka mig. Min permobil är min bästa vän, den tar med mig ut på äventyr! Alla blir glada när de ser oss! Inomhus kan jag fortfarande gå ritegrand, men inte ute. Om några dagar ska vi hämta en liten valp, vi har alltid haft hund, det funkar jättebra, den vi hade sist ville helst alltid gå med mig om den fick välja själv. För mig är permobilen frihet!

Svar: Hej Monica och vilken härlig berättelse om din verklighet som rörelsehindrad och bunden till rullstol eller permobil. Precis så där ska det vara och jag är glad för din skull. Lycka till i ditt fortsatta liv samt med valpen och tack för din kommentar 😁😍
Annika i Ban Huay Yang i Thailand

4 Håkan Nilsson:

Hej Annika, läste nyss ditt lilla experiment med att vara rullstolsburen. Jag använder själv rullstol pga en muskelsjukdom som gör att jag numera inte kan gå. Känner igen mig i det mesta som du beskriver.

Jag reser till Thailand lite då och då till olika platser, men har ännu inte besökt Huay Yang.
Känner du till något hotell i Huay Yang som är rullstolsanpassat eller något hus/lägenhet som hyrs ut som är lämpligt för en person som använder rullstol?

Svar: Hej Håkan och stort tack för din kommentar samt att jag beklagar att du känner lika som jag gjorde i min dröm. Det borde vara bättre idag och finnas mer empati och förståelse än så. I HY finns inga hotell däremot flera resorter där det borde vara lätt att komma in med en rullstol till rummet och många lägenheter borde vara lätta att komma in i med rullstol, se kategori resorter i min blogg . Mitt tips är att du vänder dig till en FB grupp i Huay Yang som heter "Hyra bostad i Huay Yang" se länk: https://www.facebook.com/search/top/?q=hyra%20bostad%20i%20huay%20yang så hoppas jag du får svar om ett hus eller lägenhet som passar dig. Lycka till och välkommen till HY!
Annika i Ban Huay Yang i Thailand

Kommentera här: