2018-09-08 Härliga lördag och lite trevligheter i vår trädgård...

Återigen hittar jag en orkidé som börjat blomma igen med sina skira violetta blommor. Den här orkidén stoppade jag in i grenverket på vår jättebuske i fronten på trädgården för flera månader sedan i fall att den eventuellt skulle börja blomma igen och det har den alltså nu gjort...
 
En av våra vackra orkidéer som slagit ut i blom igen...
 
...och här har vi fått besök av en liten söt Magpie robin i en annan buske i trädgården...
 
Vi får besök varje dag av flera olika fågelarter och det beror ju på att de gillar vår trädgård där det finns både buskar och palmer samt träd för dem att  gömma sig i eller hålla utkik ifrån...
 
Det är underbart att sitta på altanen och njuta av fågellivet därutanför samt lyssna på deras olika fantastiska läten😊
 
Jag önskar dig en underbar lördag och var rädd om dig och de dina och njut av livet medan du har det för livet är kort😍 

2018-07-18 Huay Yang Beach, Hat Wanakon, Dolphin Beach samt Nougat har kommit till rätta...

Regnet fortsätter att falla mer eller mindre över Huay Yang men vare sig Maria eller jag tvekade en sekund att ta en strandpromenad efter frukost fast det regnar för vi har båda ett stort behov att röra på oss. Vi har ju regnkläder på för då blir vi mindre blöta även om det blir fuktigt och svettigt under ponchon eller regnjackan.
 
En Härfågel (Hoopoe) pickar febrilt efter insekter och jag får nästan ont i huvudet av att bara titta på den i aktion...
 
 
Huay Yang Beach nedanför Wat Samut...
 
Hat Wanakon söderut... 
 
Hat Wanakon norrut...
 
När vi var i höjd med nationalparken såg vi en hund som såg bekant ut. Det var ju Nougat som vi undrat var han tagit vägen. Han verkade riktigt hemmastadd där han låg i sanden och tittade på oss och förmodligen håller han till där emellanåt och kommer väl överens med hundarna där. Därmed inte så konstigt att han gick upp dit i fredags tillsammans med Coffee.
 
Den enda av dem som inte hörde hemma där var unghunden Coffee så honom hämtade vi ju hem när vi insett att han säkert inte skulle våga gå hem själv över reviren till Wat Samut där han håller till.
 
Det var roligt att hitta Nougat igen och slippa vara oroliga för honom mer.   
 
Nougat som för tillfället funnit sin hemvist i nationalparken...
 
Nougat...
 
 
Nougat följde med oss tillbaka till Huay Yang Beach och han verkar ha hög rang för hundarna där svansade efter honom och gjorde sig till...
 
Jag lämnade Maria hos Tui strax före kl 13.00 för hon skulle hjälpa Tui att mata hundarna och den rundan tar drygt 3 timmar...
 
Jag fortsatte söderut på Dolphin Beach till stenpiren mot Jacks Beach...
 
Lågvattennivån gör att vissa fiskebåtar inte kan gå in i hamnen innan högvattnet gör det möjligt senare på eftermiddagen/kvällen i bästa fall...
 
Så här års är vattennivån mycket låg...
 
Jackspiren söderut...
 
Dolphin Beach nedanför Villa Aruna och den höga sandkanten håller på att jämna ut sig igen...
 
Fiskebåtshamnen...
 
In- och utloppet till fiskebåtshamnen...
 
Näten ska tömmas och rengöras...
 
 
Stenpiren till höger som går att runda via havet så här års...
 
 
När jag cyklade hemåt träffade jag på Maria och Tui som delade ut mat till ett par skygga vovvar på fältet ovanför Sukta Resort...
 
Maria och Tui...
 
En av de skygga vovvarna vågade sig fram för att äta i vart fall...
 
Stort TACK min älskade Maria för en härlig strandpromenad och stort TACK till Tui som åker runt varje dag och matar hundarna i Huay Yang.
 
På Lotusvägen (Samutvägen) mötte jag en thailändsk kvinna på Saleng som matade hundarna på bla Lotusvägen (Samutvägen) så det finns fler vänliga själar som värnar om hundarna och ser till att de får mat varje dag. Mätta och friska hundar är glada och harmoniska hundar och det gagnar oss alla i Huay Yang. 
 
Till dig min bloggläsare önskar jag en fantastisk onsdag vad du än hittar på som gör livet gott att leva.😀
 

2018-05-16 En upplevelserik dag på stranden Hat Wanakon...

Härliga onsdag och återigen är det dags för dagens strandlångis och nu får vi se vad den har för trevligheter att bjuda på 😀
 
 
 
Sikhaao gjorde mig sällskap en kort bit men sprang sedan hem igen till mamma Lillflickan och Berta...
  
 
 
I höjd med Wanakon Nationalpark trixade jag lite med min midjeväska och plötsligt kom Svartvit farande och blev överlycklig av att se mig. Hon har slutat löpa nu tur nog och jag hoppas ingen har hunnit para sig med henne. Jag har pratat med Tui på Huay Yang Cat&Dog Rescue och han ska kolla upp om hon har någon ägare eller inte och förhoppningsvis se till att hon blir kastrerad inom kort.
 
Mysiga goa Svartvit som har blivit en av mina bästa hundkompisar...
 
 
Svartvit följde med mig en bit norrut och hon insåg att hon var inne på ett revir där hon inte var välkommen och tittade hela tiden mot parken. Det gjorde jag också för jag var lika orolig som hon att Enöga, som inte är snäll mot inkräktare utan en riktig bitch, skulle komma farande.
 
Det gjorde hon också och Svartvit såg henne först och vände på en femöring och rusade tillbaka och Enöga var på väg mot henne i full fart. Jisses tänkte jag hoppas Svartvit hinner undan annars blir det väl slavsylta av henne. Svartvirt är ung och lätt i kroppen och Enöga en äldre tik men otroligt snabb. Svartvit sprang för glatta livet och när hon kom utanför reviret låg Enöga några meter bakom henne men Enöga gav då upp. Svartvit stannade till för att försäkra sig om att Enöga gett upp och hon sprang sedan hem till sig.
 
Puh, vilken lättnad och mitt hjärta åkte sakta ner från halsgropen och lade sig till rätta i bröstet igen.
 
En stolt Enöga kom springande fram till mig och var bara lite andfådd men lycklig över att ha jagt bort en inkräktare så fint. 
 
Skönt att "svalka" sig efter språngmarschen...
 
Nu var ordningen återställd enligt Enöga och hon hängde med mig på promenaden...
 
 
 
Här lyckades jag få en fin bild av fågeln Pacific reef Egret som hade fullt upp att hitta föda och den sträcker på sin långa hals...
 
 
...alternativt drar ihop den... 
 
 
 
Enöga och jag har fått sällskap av Goldie också, en snäll och beskedlig hanne...
 
 
Fiskyngeljakt på gång...
 
Vilket härligt liv för en frisk hund...
 
 
 
Vackra vita bulliga stackmoln över Burmabergen...
 
Krabbmark...
 
Krabborna har fixat små sandbollar som de kastat upp från sina hålor i sanden...
 
Prydliga små sandbollar...
 
Olika snäckor...
 
Ett gäng vackra snäckor...
 
En ordningsam krabba som tillverkat små fina sandbollar...
 
De här krabborna är inte lika ordningsamma utan har bara kastat upp sanden lite huller om buller..
 
Även bland djuren finns det de som är mer ordningsamma än andra...
 
Molnen är lite rosafärgade idag vid horisonten...
 
Spår från flygplan...
 
Spår från en traktor...
 
När jag kom tillbaka till slutet av nationalparken kom Svartvit springande till mig igen på stranden så hon måste haft koll på mig. Fritt läge då Enögas revir inte når hit...  
 
Svartvit en underbart härlig hund 😍 
 
 
Den här gången följde hon inte med mig ända fram till Bertas revir som sist utan sprang hem till sig en bra bit innan...
 
 
Snart hemma igen...
 
Stort TACK till mig själv och "mina" goa fina vovvar för en härlig strandlångis som även idag bjöd på det ena och det andra i både trevligheter och glädje samt dramatik.
 
Till dig min bloggläsare önskar jag en mysig onsdag vad du än hittar på eller har för dig😀