2017-01-25 Äventyrlig strandlångis med fina goa Tina...

Idag fick jag trevligt sällskap på strandlångisen av goa fina Tina som återkommit till Huay Yang för några dagar sedan och det var ett kärt återseende. Vi gick mot Wanakon Nationalpark och idag kunde vi lätt vada över flodmynningen så vi fortsatte fram till klippgränsen innan vi vände tillbaka igen. 
 
Här var det lätt att ta sig över idag...
 
På stranden nedanför nationalparken träffade vi på en orm, förmodligen någon typ av havsorm som hade blivit uppspolad på stranden av vågorna, och den såg inte ut att må så bra. Den rörde lite lojt på huvudet och försökte röra på kroppen också men verkade utmattad på grund av solen och värmen.  
 
Jag fick tag på en lång bambupinne med en "klyka" i änden som blev perfekt att försiktigt lyfta upp ormen i på mitten och därmed hjälpa den stackaren att återkomma till havet. Till vår glädje kvicknade den till och ålade sig snabbt ut i vattnet. Dagens hjälteinsats därmed :-D
 
Havsorm av för mig okänd art, giftig eller inte giftig, ingen aning, men oavsett det behövde den vår hjälp... Om du vet vilken sorts havsorm eller havsål det är får du gärna berätta det. 
 
Tina försökte hinna med och filma min insats med sin mobil och detta blev resultatet... 
 
 
Med lättade hjältemodhjärtan gick vi vidare mot klippgränsen...
 
De håller på att städa upp på stranden vid nationalparken och fortsätter även en bit norrut. Det är mycket skräp och bråte som ska städas bort och det lär ta tid innan det är klart...
 
Hej klippgränsen det var längesedan vi sågs...
 
Ett vackert naturligt bråte...
 
...och en korall som slitit sig loss och hamnat på stranden... 
 
Tina tyckte det var kul att se mig i action tydligen när bilden togs :-D
 
Tina visar var vi lätt kan vada över igen på hemvägen...
 
Där kan du gå Annika det är ännu grundare säger Tina...
 
Kolla vad grunt det är...
 
Strandfynd, en jättesnäcka...
 
Jag ville kolla hur det var med Damm och visa henne för Tina så vi gick till Beach Club Huay Yang nedanför Wat Samut och där utanför klubben låg Damm och vilade. Hon kom kvickt fram när hon insåg att det vankades torrfoder och godispinne. 
 
Tina förevigade ögonblicket med sin mobil...
 
Det blev en lång härlig strandlångis idag och tack snälla goa fina Tina för sällskapet!
 
Jag önskar er bloggläsare en synnerligen mysig onsdag (Lill-Lördag)!
 

2017-01-03 En synnerligen trevlig kväll på Ranchen...

I kväll fick vi trevligt sällskap av våra goa fina vänner Pia och Isac vid kvällsmaten på Ranchen.
 
Ranchen är en toppenbra restaurang och framför allt om man har med sig små eller större barn. De kan leka eller sitta tillsammans med andra barn i det lilla barnhuset på gräsytan framför restaurangen vid sidan om Driving Rangen. Där kan de även titta på barnfilmer som rullar på hela kvällen.
 
Här sitter lille Adam tillsammans med Tonys och Nicks barn Natacha och Rocky samt en kvinna som tillhör personalen. 
 
Tony och Natacha har fått varsin liten kanin som de försöker vårda på bästa sätt...
 
Här sitter Adam och kollar på den som sköter gräsklippningen ute på Driving Rangen
 
...och här sitter vi och väntar på vår mat samtidigt som vi har god koll på Adam i det lilla barnhuset...
 
Kvällen går över från skymning till mörker över Burmabergen...
 
Den här fina brickan med ett klokt budskap fick Rulle och jag i nyårspresent av goa fina Pia och Isac. Tack snälla ni för den fina presenten!
 
Det här fina hjärtat, i de rätta färgerna, har jag fått i present från Doris, 6 år, som är barnbarn till Pia. Hon skulle egentligen ha gjort ett armband till mig men det blev detta fina hjärta istället. Tack snälla goa Doris för det!
 
Stort tack allesammans för en synnerligen trevlig kväll!   

2016-12-01 En glad Somchai med sin eldrivna cykel...

De godhjärtade och generösa Kjell och Karin Bergqvist har bidragit till att handikappade Somchai fått en eldriven cykel som kostade 20 000 baht att fixa och Samran har sett till att cykel och elmotor fungerar.
 
Somchai ser så glad ut nu för tidigare fick han driva sin gamla cykel med hjälp av händerna och det gick både sakta och var säkert även väl ansträngande för hans handikappade kropp. Nu driver elmotorn cykeln  istället och han behöver bara styra och bromsa.
 
För att få ihop pengar till sitt levebröd samlar Somchai burkar och flaskor etc som han sedan  får betalt för via pant.
 
När jag träffar honom får han alltid en sedel av mig om jag har plånboken på mig och han är alltid lika glad och trevlig när man möter honom och hälsar.
 
Somchai med sin "nya" eldrivna cykel