2019-11-11 Härligt med strand och cykelvägslångis i friska vindar...

Efter att ha suttit hela dagen i går och bara vilat för att hjälpa kroppen med att bota förkylningsviruset  tillsammans med mina favoritmedikamenter Decolgen och Solmax, (se separat blogginlägg) kändes det som om jag varit borta från omvärlden mer än en dag när jag cyklade ut från vårt område ner till Huay Yang Beach. 
 
Märklig känsla bara för en ynkans dag men nu är jag på gång igen och är dessutom i fasteläge sedan minst 24 timmar tillbaka. Kl 14.00 får jag äta igen och det ska bli gott att få lite i magen igen😋.
 
Underbart att få komma ner till havet igen och andas in friska sköna vindar i lungorna och träffa "mina" goa fina älskade vovvar på Wat Samut samt under vägen som gör mig så gott i hjärtat.😍 
 
Goa fina tiken Enöga som är svår att fånga på bild och bor i Wanakorn Nationalpark. Henne har jag varit kompis med i hur många år som helst nu.
 
Huay Yang Beach
 
Fortfarande hyfsat bred och platt strand... 
 
 
 
Revet vid Wanakorn Nationalpark nedanför andehusen
 
En strandad lina kan också vara dekorativ där den ligger...
 
Något lägre vattenstånd idag...
 
Det syns här i den grunda fd grottan... 
 
 
I dag ville Enöga göra mig sällskap hela vägen från nationalparken och tillbaka...
 
På hemvägen tog jag självklart cykelvägen på 2,7 km och jag älskr alla ljud där från rasslande och prassalnde bambustammar, fåglar samt vindens sus... 
 
 
 
Det nedfallna trädet sjunker djupare och djupare ner i vattnet...
 
"Mina" hundar Rambo och Leon blev som vanligt glada när jag kom till deras hus och de välkomnade mig med slickar på handen men de två tikarna Fegis och White (Birgittas namnpåhitt) är fortfarande lite reserverade men viftar ändå på sina svansar. Det finns en hanhund till där men han är lite skröplig och gör inget väsen av sig men tog gärna en godisbit som jag kastade till honom. 
 
Rambo har blivit lite irriterad i pälsen och huden på kroppen så efter att ha tillfrågat Tui, som är där och stödfodrar emellanåt, kan jag ge honom en tablett mot parasiter, så det får bli nästa gång jag träffar Rambo.
 
För att få ner stämningen där för bl.a de 2 tikarnas skull satte jag mig ner en stund ganska nära huset och efter att ha matat både Rambo och Leon där också med lite torrfoder och hund gotta  lade de sig ner allesammans och blev hur lugna som helt. När jag reste mig och gick iväg var de alla tysta och lugna och verkade tillfreds. 
 
Dagens vy från bron över flodmynningen... 
 
Den här stocken ser ut som en Varan som blickar ut över havet tycker jag med min fantasi...
 
Bara en ordinär strandad stock...
 
Kokosnötsskal...
 
 
På väg hemåt igen söderut...
 
En annan lina av det kortare slaget... 
 
Nu har vinden ökat lite i styrka och det märks på vågorna och vilka härliga färger havet och stranden bjuder på!
 
Stort TACK till mig själv och "mina" goa fina vovvar som dyker upp här och där på stranden och ger en extra guldkant på min tillvaro. Det är fantastiskt att ha det så här gott i livet och jag njuter varje nanosekund!
 
Till dig min bloggläsare önskar jag en fantastisk start på en ny fräsch vecka och njut av livet så mycket du bara kan och förmår utifrån dina egna förutsättningar och förmågor😍.