2016-10-11 Fortsättning på Dag 9 och en tur och retur via hoj till berget Chiang Dao...Ca 2, 5 mil

Efter den goda lunchmaten på vår resort var det dags för att återigen hoppa upp på Rulles hoj och vi åkte upp för berget Chiang Dao via Nationalparken.
 
När vi kom fram till Nationalparken, för att ta oss vidare upp på berget, fick vi besked om at det kostar 200 baht per person samt 30 baht för Rulles motorcykel. Det är farangpriser. Jag berättade att vi har thailändska körkort, och när mannen vid posteringen vid bommen intill Nationalparken såg våra körkort, sa han, Aha, och vi behövde då bara betala 200 baht för oss båda samt Rulles motorcykel.
 
Ibland går det bra men ibland spelar det ingen roll att man har Thailändska körkort och är farang och man får betala fullt farangpris.
 
Nu hade vi i vart fall tur och den glada och trevliga vakten berättade att det var en brant väg upp för berget och att det skulle ta ca 20 minuter tills vi kom till de ställen som sålde mat eller dryck. Han gav oss ett visitkort med telefonnummer i fall något skulle hända och om vi behövde hjälp av något slag.
 
 
Vägen upp till berget börjar vid Pha Tang som ligger i Nationalparken
 
De små vita prickade lederna är vandringsleder men de öppar inte förrän i november då det än så länge är fr vanskligt att gå där på grund av blött underlag...
 
Här stannar vid de vita husen är sjäva utsiktspunkten och här finns flera mycket enkla resorter samt lite mat- och fikaställen. 
 
Vi började vår stigning uppåt på en fin asfaltväg som sedan övergick i en smalare betongväg i ganska gott skick. I kurvorna varningstutate bilarna för att undvika kollision i de snäva kurvorna och Rulles hoj kämpade på tappert för att ta oss upp på berget.
 
Utkiksplatsen med reglar under bambuunderlag som knastrade och gav lite vika under fötterna men det höll tur nog....
 
Vacker och hänförande vy härifrån...
 
 
Det är den toppen vi ser från vår resort som är omgiven av moln...
 
Vägen upp till den väg vi kom ifrån och ska åka tillbaka på igen...
 
 
 
 
 
 
Det var roligt att ha varit däruppe på 1 200 möh men skönt att vi kommit lyckligt ner därifrån igen :-D