2010-08-08 Fy 17 för mobbning av alla de slag!
Tidningen Dagens Nyheter har haft ett par artiklar om både barn- och vuxenmobbning och det är bra att de belyser problemet då det uppenbarligen verkar vara svårt att få bukt med mobbningsfenomenet trots att man känt till det i hur många år som helst.
Jag fattar inte hur man kan mobba någon överhuvudtaget och att en del visar sådan rädsla eller flathet att inte agera om det förekommer i deras omgivning. En del skolor och arbetsplatser skryter om nolltolerans men trots detta så förekommer mobbning mer eller mindre men då kallas det för något annat för att man inte ska ta det på allvar.
Det är inte bara på skolor, arbetsplatser det förekommer mobbning utan även i bostadsområden, diverse föreningar eller i olika sammanhang där människor träffas. Den som mobbar har ju i regel någon form av problem själv och för att dölja detta är det ju enklare att "sätta sig" på någon annan projiceras problemen på det utsatta offret istället för att ta itu med sina egna problem eller attityder.
Det som är märkligt är att mobbaren får med sig andra på det här. Det beror förmodligen på att de som hänger på kanske eller inte anar vart det bär hän eller att de är "svaga individer" som inte vågar säga ifrån då de kanske själva är rädda för att bli offer för mobbning av "ledaren" för mobben. Varför skulle man annars ställa upp på mobbarens villkor och beteende?
I mitt 58 åriga liv (snart 59) har jag i ett fåtal fall stött på detta fenomen i min omgivning men även för egen del då det finns en och annan som försökt att "kasta skit" på mig. Det har dess bättre inte lyckats då jag inte tar "skit" utan vidare utan skarpt försvar samt att jag haft en omgivning som ställt upp och agerat på ett eller annat sätt. I de fall som jag själv upplevt att andra råkat ut för någon form av misskreditering har jag ställt mig på deras sida och visat ett skarpt avståndstagande gentemot alla försök till mobbning.
Det kan börja lite svagt, så det knappt märks, men lite skitsnack eller negativa omdömen som sedan eskalerar om man inte förstår farans riktning och snabbt för stopp på den eller de som försöker starta en mobb. Det måste ligga i allas intressen att stävja det här och inte låtsas som om det inte förekommer runt omkring oss. Det finns ingen garanti att man själv inte drabbas.
En ros från mig till alla mobbningsoffer
Tack och lov har jag inte märkt något av detta på någon avdelning jag jobbat!