2019-07-10 Vilken härlig strandlångis vi fick idag Maria och jag...
Vår älskade dotter Maria längtar precis som jag att åter få gå på en strandlångis bort mot den bortre klippgränsen. För Marias det var det nästan 1 år sedan och för min del ca 7 veckor sedan.
Kägelsnäcka, inte röra bara titta, på håll då den kan vara dödligt farlig om snäckan är kvar i sitt skal...
Mot klippgränsen...
Nu har de flesta stenarna täckts med sand...
Min grotta från insidan..
Vi rundade den bortre klippgränsen genom att vada i det grunda varma vattnet och där på andra sidan och nästa strand kom ett hundgäng på 7 herrelösa hundar som är mycket skygga och de håller till i nationalparken.
Jag tror att det var dessa hundar som fångades in en efter en av Tui med medhjälp för en tid sedan för att de skulle kastreras via Huay Yang Dog & Cat Rescue (Mia och Göran får rätta mig om jag har fel).
Ett herrelöst hundgäng på 7 hundar som tagit sig ner till havet för att svalka sig...
Från bortre klippgränsen med vy söderut
När vi gick tillbaka söderut igen och i höjd med Hat Wanakon Nationalpark kom Marias favoritvovve Coffee (förutom Lilleman förstås) och ville gulla lite och både han och Maria blev glada över att träffas igen...
Maria och Coffee
Även Fino och Bryan ville ha uppmärksamhet...
Maria har lovat sin tränare att fysträna under semestern och här kommer ett bevis på det med perfekta Pushups...
Grymt bra jobbat Maria!
En fiskebåt på håll som är på väg till hemmahamnen...
Stort TACK för en mysig strandlångis och till dig min bloggläsare önskar jag en suveränt trevlig onsdag!
Tack för infon om kägelsnäckan, vi har trott att den kan vara giftig eftersom djuret har så starka färger men vi har inte vetat säkert. /Jenny