2024-02-22 Edsviksrundan med stor risk för halka och Igelbäckens Naturreservat, 14,10 km

Så var det då dags med den härliga Edsviksrundan men när jag kom ner efter mycket isiga partier i Tegelhagens Naturreservat och till Tegelhagens Strandpromenad ångrade jag min nästan. Det var tjock, blöt, kullrig is under nästan hela strandpromenaden förutom den bredare gång- och cykelvägen till Ulrikdals Slott där isen var borta från vägen. Puh! Jag var för lat att ta med mig mina broddar och detta var straffet och jag borde ha vetat bättre men icke.
 
Så här ser det ju ut på vägarna varje år under denna årstid så att gnälla var ju ingen vits utan bara försöka knalla på utan att halka omkull. Bra balansträning tänkte jag för att se det lite positivt i eländet😁
 
Tur nog gick det på vissa ställen att gå på en sträng utan is på ca 2 dm parallellt med vägen men vissa ställen var det bara att gå in i slyn eller en bit upp på bergsslänten för att komma undan isvägarna. Att byta till en annan väg var bara att glömma då det såg likadant ut på alla vägarna där./div>
 
Mitt sista kämpande i den isiga uppförsbacken var när Tegelhagens Strandpromenad tog slut vid bron över en liten å och där kunde man hålla sig i ett broräcke men det gick mer bakåt en framåt. Två joggande män kom på den breda promenadvägen från Ulriksdals Slott och de såg mitt kämpande och frågade vänligt nog om jag behövde hjälp. Tack men nej tack svarade jag och vinkade glatt då det kändes pinsamt att vara så hjälplös och vid ett extra halt parti hamnade jag lite lätt på rumpan och fick krypa upp till fast mark. Tur att männen hade vänt och joggat tillbaka så de inte såg mina taffliga försök. 
 
Under hela strandpromenaden mötte jag bara en person och det var en kvinna men hund som trampade på hur lätt som helst för hon var väl klok nog och hade broddar på kängorna. 
 
När jag kom till Igelbäckens Naturreservat valde jag de små isfria stigarna i skogen och det kändes oerhört skön att ha fast mark under kängorna. På fälten var det vattensjukt och emellanåt fick jag hoppa på grästuvor för at komma över där var rännilar av vatten.
 
Det var en äventyrlig långis denna gång men jag kom i vart fall hem väl och det kändes skönt att allt trots halkan gått bra.
 
Stort TACK för en i stort sätt härlig långis men nu lär det dröja några veckor innan jag går där igen. Till dig min bloggläsare önskar jag en trevlig torsdagskväll!
 
Gångbron var i vart fall halkfri
Åh nej!
En snutt med barmark...(Drakön till höger)
Ljuvligt här var det halkfritt på vägen mot Ulriksdals Slott
...och den vackra sköna skogen i Igelbäckens Naturreservat med isfria mindre stigar....
Trädsvamp
Åh nej inte nu igen! Denna nedförsbacke tog jag mig över till andra sidan där det gick att gå på ett par decimeters barmark...
Igelbäcken väster ut
...och öster ut...
Dagens runda