2019-11-06 Återigen en skön njutningsfull strandlångis på Hat Wanakon...
Havet är fortfarande lugnt och fint och därmed är stranden hyfsat bred och fin samt platt och flera fiskebåtar är ute för att plocka upp maneter då det är massor av dem just nu. Maneterna använder de efter en process som förvandlat dem till en delikatess.
Se mitt blogginlägg 2018 https://annikathailand.blogg.se/2018/august/2018-08-27-nyfiken-pa-maneter-som-man-ater-och-i-thailand-ar-maneter-en-delikatess.html
Fiskebåt på väg till hemmahamnen med sin manetfångst...
Huay Yang Beach...
Mängder av uppflutna maneter och fler som guppar i strandbrynet...
En vacker med säkert brännbar manet...
I höjd med Universitetsområdet kom Lillflickan, Siikhaau och Lord springande för att hälsa och få gotta samt kärlek förstås. Det var ett tag sedan som jag träffade både Siikhaau och Lord nu men det såg ut att må bra och de hängde med en bit på stranden.
Klokt nog vände de hemåt igen en bit innan nationalparken och det var jag glad för, för deras skull.
Vid nationalparken kom Enöga och Coffee springande för att hälsa och jag smög in lite gotta i deras mun också då det inte är tillåtet att mata hundarna i parkområdet. Men jag vet att både Coffee och Enöga inte kommer att skvallra på mig😊
Klippgränsen och vattenståndet ligger lika som i måndags och har därmed ännu inte förändrats och blivit högre...
En vacker snäcka...
I parken träffade jag på Bryan och hans päls såg gles ut och huden lite irriterad vid ryggslutet så han fick en tablett av mig mot parasiter som jag hoppas kommer att hjälpa honom.
Bryan med lite gles päls och irriterad hud vid ryggslutet...
Bryan, Enöga och Coffee hängde med en bit på cykelvägen men vände i tid innan hundhuset där Rambo och Leon samt Fegis och 2 hundar till bor.
Rambo och Leon skällde inget alls på mig utan kom och viftade på sina svansar och fick sina torrfoderkulor och hundgotta. Fegis viftade på svansen men morrade och skällde samtidigt så hon vill inte komma fram ännu och det är därmed en mycket osäker tik.
Nu har jag räknat de vovvar som bor där vid hundhuset och de är totalt 5 stycken.
Rambo blir mer och mer kontaktsökande gentemot mig och han börjar känna sig trygg och det är jag glad för. Ju fler vi är som går där och som är vänliga mot hundarna desto mer kommer de att vänja och lugna sig och acceptera lite trafik vid huset.
Dagens vackra lilla lila blomma som växer vilt vid vägkanten
Vy från bron och så här ser havet ut nu...
Flodmynningen med sitt svarta vatten än så länge...
Huay Yang Beach söderut
Jag tog naturstigen hemåt och avslutade sista biten på Huay Yang Beach.
Vanilla och Kanel väntade på mig vid min cykel och även de förväntade sig både lite torrfoder och hundgotta samt en massa kärlek förstås.
Mitt hjärta är så fyllt av värme och kärlek till "mina" vovvar som förgyller mina strandpromenader med råge. Stort TACK för att ni finns! 😍
Stort TACK även till Annelie och Lasse för ett trevligt samtal och till dig min bloggläsare önskar jag en suveränt mysig onsdag!
Vad är det för pris på hundgodis i huay yang? Är det bättre att köpa med från Sverige 😊/ Elisabet