2017-02-28 Idag går det stora vågor igen på vårt vackra hav...
Idag fick jag trevligt sällskap av goa fina vännen Ulf Ö på strandlångisen och havet bjöd på stora fräsande vågor som gick högt upp på stranden.
Dessa kontraster från dag till dag, som havet bjuder på, är så fascinerande och det kan därmed inte bli tjatigt, åtminstone inte för mig. Jag gillar variation i dagen på ett eller annat sätt och jag älskar verkligen det här goda livet som jag lever med fria val från vardag till helg året om.
Havet för dagen i Huay Yang...
Vy söderut...
Vy norrut
Stora vågor rullar in över stranden med ett fräsande ljud...
I höjd med nationalparken mötte vi Enöga, Bryan, Fino och även Sockan.
Sockan och Enöga såg ut att komma väl överens idag och Enöga var snäll och fin mot honom och gjorde ingen tendens att visa något agg alls. Kanske det hjälpte något att jag sa till henne på skarpen när hon angrep Sockan med full kraft och slet upp såret i hand ryggskinn i förra veckan. åtminstone kan jag ju inbilla mig det :-D. Såren på Sockans rygg har läkt fint och kommer så småningom att inte synas alls.
Det är alltid skönt att se att alla vovvarna kommer väl överens med varandra och att de mår bra.
Idag valde vi att gå över de vassa klipporna, som finns mitt på stranden mellan nationalparken och klippgränsen, då det var svårt att runda dem då havet lågt på väl hårt. Det är lätt att skrapa i fötterna eller göra sig rejält illa på de vassa klipporna så det gäller att se sig för.
Efter de första utstickande klipporna, som inte var lämpliga att runda via vattnet idag, var det fin strand igen fram till klippgränsen där borta.
Här dundrar havet på rejält...
Tack för en härlig strandlångis och till er bloggläsare önskar jag en trevlig tisdag!