2017-10-16 Dag 8, Softardag på resorten Soppong River Inn, 0 mil samt lite livsfilosofi...

God morgon Soppong River Inn!
 
Floden Nam Lang...
 
 
Soppong River Inn Resort ligger i distriktet Pang Mahpa och i provinsen Mae Hong Son
http://www.soppong.com/
 
 
 
 
Restaurangen på Soppong River Inn.
 
Här har de har utmärkt god mat till moderata priser så vi äter alla våra mål här och behöver inte leta efter ett bättre alternativ. Det känns både trivsamt och hemtrevligt i denna miljö. 
 
Vill man kan man även sätta sig här ute och äta eller dricka...
 
På frukostmenyn har man fler alternativ att välja på och som ingår i frukostpriset 130 baht. Det här är mitt alternativ, fruktsallad, yoghurt med musli och mycket starkt mustigt och gott kaffe.
 
Så härligt att inte göra annat än softa och vila både kropp och knopp från att köra motorcykel idag, och vi behöver det efter en veckas körning.
 
Vi gillar verkligen att köra motorcykel och känna fartvinden mot kroppen, köra i skilda miljöer, mycket trafik, lite trafik, öppna landskap eller i berg och dalar. Vi känner de olika dofterna som omger oss, ibland doftar det ljuvligt gott av växterna från omgivningen, doften efter regn samt när det regnar, doften av mat från gatuköken som vi passerar etc etc. Ibland  luktar det också mindre gott.
 
Vi får därmed hela kittet och detta kan aldrig upplevas från en bil, om man inte kör nedcabbat förstås, så det är inget alternativ för oss, än så länge i vart fall. Så länge vi gillar samt fixar att köra hoj kommer vi att göra det.
 
När vi kör motorcykel upplever vi verkligen yin och yang. När regnet vräker ner och sikten är dålig och det skvätter och plaskar smutsvatten från de övriga trafikanterna känns det mindre trevligt samt en stor känsla av utsatthet av både väder och vind samt andra trafikanter. När solen skiner och vägen är torr och fin och värmen ger mer eller mindre rännilar under kläderna känns det ändå helt underbart. 
 
Att köra motorcykel befinner man sig mitt i nuet och 200 % fokus gäller och minsta lilla felmanövrering kan räcka för att det händer något som inte bör hända och som i värsta fall kan leda till olycka och tragedi. Därför är det också viktigt att vila och ta en bensträckare med jämna mellanrum elle så fort fokusen börja dala och aldrig stressa fram till slutmålet.
 
Att köra motorcykel ska kännas kul och njutbart även fast det regnar eller väglaget kanske inte är det bästa. Detta är som livet självt det gäller att känna sin begränsning med ändå försöka tänja på gränserna, ta itu med det som känns jobbigt och inte ge upp för minsta lilla motgång.
 
Livet blir i de flesta fall som man själv gör det till, ta kommando och eget ansvar för de egna handlingarna och inte skylla på andra eller olyckliga omständigheter bara för att det känns lättats att göra så. Oavsett om man är frisk eller sjuk kan man själv göra sitt liv till det bästa om man vill, utifrån olika förutsättningar, och inte räkna med att andra ska ordna upp det egna livet eller frånta dig eget ansvar så länge du är myndig och vid dina sinnens förstånd.  
 
Det är mitt sätt att se på livet och att ta lärdom av motgångarna och de erfarenheter som de ger för att gå vidare och vara bättre rustad nästa gång det händer. Livet är inte enkelt att leva för någon oavsett om man är fattig eller rik samt livet är inte rättvist heller. Allt handlar om man vilken inställning och attityd man själv har både till sig själv och andra.
 
Ett bra tips är att börja med att trivas med sig själv och sin attityd till livet och omgivningen. Gör man inte det brukar fokus hamna på andra istället och försöka finna brister hos dem istället för hos sig själv.
 
Idag är sol och blå himmel blandat med lite grå moln på himlen och vi har det oerhört skönt och vilsamt här på Soppong River Inn Resort där vi nu är för fjärde gången. Första gången vi var här i oktober 2014 fick vi våra thailändska nickname av den trevliga ägarinnan Joy. Rulle döptes till Somchai theo took van (Gentleman som är ledig varje dag) och jag fick namnet Somsii (äldre "gentle" kvinna. Våra thailändska vänner tycker det är mycket fina namn. 
 
Vi har inte träffat Joy på de senare åren 2015, 2016 när vi varit här då hon varit i USA utan det är dottern Ah som tar hand om resorten tillsammans med personalen under tiden som mamma Joy är där, och hon är mycket gästvänlig och trevlig och ser till vårt bästa på alla sätt och vis. 
 
En vacker liljeväxt som växer på den stora altanen över floden...
 
I morgon kör vi vidare till Pai, ca 4 mil, på fina bergsvägar och vi får hoppas att vi slipper regnet då också. Vi planerer att stanna där i 2 dagar då vi gillar att strosa runt i Pai som är en mysig liten stad tycker vi.
 
Men i morgon är i morgon och nu ska vi njuta av softningen resten av dagen och kvällen så mycket vi bara kan.
 
Till er bloggläsare önskar jag en fin måndag oavsett var ni befinner er i världen :-D  
 
 

2017-09-17 Skön söndag i skön hemmiljö och mina vackra fjärilar...

Idag har det varit lite sol och regn i mer eller mindre skvättar och en sval behaglig temperatur på 29-30C. Vi har pysslat med lite av varje idag och bara låtit dagen flyta på i lugn och ro utan vare sig måsten eller plikter. Det är underbart att ha möjlighet till det, inte bara idag utan varje dag när vi så vill.
 
Detta är mitt liv som passionär och att jag slutade förvärvsarbeta redan när jag var 60 år har jag aldrig ångrat eftersom det här fria livet ger mig så mycket fria val att göra precis det jag vill, när jag vill och så länge jag lever. Vilken underbar känsla!
 
Jag kan känna en liknelse med t ex fjärilen, det vill säga jag väljer ut de vackraste blommorna med den bästa nektaren för att suga ut det gottaste för att på så sätt få en massa god energi som gör livet gott att leva.
 
http://www.123fakta.com/se/fakta-om-fjarilar 
 
Här är några av de vackra fjärilar som jag genom åren fotat i vår trädgård eller i vår omgivning. 
 
 
 
 
 
 
 
Jag önskar dig min bloggläsare en skön söndag! 
 
 
 

2017-06-18 Cykelträning med fokus på uppförsbacketräning och det goda i livet...

Sol och 36 grader i skuggan bjöd Huay Yangvädret på idag men det hindrade inte mig att cykelträna då jag behöver öva på att få mer uthållighet och styrka i uppförsbackarna. Rulle stannade hemma för att fixa med sin nya motorcykel och eftersom jag hade bestämt mig för att träna i uppförsbackarna några varv per backe kändes det bäst att cykla själv.
 
På väg till ett nytt härligt cykelträningspass...(Rulle har tagit bilden)
 
Jag valde samma runda som tidigare via Sang Arun, över motorvägen och sedan upp till Burmabergen via Katolska skolanvägen och sedan vidare upp till Huai Yang Nationalpark (Vattenfallet) på fina småvägar tillbaka och över motorvägen via Sanyavägen. Den rundan ligger enligt min cykeldator på 2,9 mil.
 
När jag kom fram till backen vid Katolska skolan tyckte jag inte att det var så seg och jobbig som jag upplevde tidigare när jag jämför med Dan Sing Khonbackarna. 
 
Uppförsbacken nummer 1 från Katolska skolan mot Burmabergen...
 
 
Dags att vända cykeln för varv nummer två uppför...
 
På det brantaste partiet av backen körde jag fyra varv och ökade på med en tyngre växel varje varv uppför för att det skulle bli optimal träning för att öka styrkan i benen, lungor och hjärta.
 
Samma sak vid backen upp till Vattenfallet och de tre andra uppförsbackarna som jag tycker är jobbigast.
 
Backe nummer 3, en seg backe med ett krök på slutet till vänster...Här blev det också fyra varv...
 
När jag tagit sista och fjärde varvet kom en oxe som drog en kärra och enligt mannen skulle de lasta kokosnötter... 
 
Backe nummer 4
 
Backe nummer 5
 
Fyra varv per fem uppförsbackar kändes bra i benen och med tyngre och tyngre växel och lite högre fart varje varv. På gränsen till mjölksyra i benen och lungorna och hjärtat fick kämpa hårt idag. Men det var ju det som var meningen med träningen.
 
Sträckan blev totalt 4,4 mil och med dessa fyra varvningar per backe blev tiden 2,20 timmar. Snitthastigheten blev 18,3 km/timme men det var inget fokus på det idag, maxfart 33 km/timme och totalt 1109 Kcal har jag bränt. Totalt sett känns det som ett riktigt bra cykelträningspass.
 
Det är så härligt att känna sig nöjd med sig själv och det kan kanske kan låta skrytigt och självgott i en dels öron men vad är det för fel med att vara nöjd med en prestation som man gjort kan jag då kontra med. Att gilla att utmana sin kropp, vad man än gör med den, och få belöning, är ju bara en sporre i min träningsvärld och det gäller även andra saker som jag gör. Vore jag inte nöjd med mig själv skulle jag se till att jag blev det då min kropp är mitt ansvar och ingen annans.
 
Det har blivit mycket cykelträningsinlägg i min blogg på sista tiden men eftersom min blogg i första hand är som en dagbok för mig där jag beskriver min vardag i livet blir det vissa inlägg som kanske inte intresserar den som inte tränar alls eller andra som tycker andra inlägg på min blogg är intressantare att läsa om. Där får var och en som läser min blogg ett fritt val, läs eller läs inte.
 
Att fokusera på att må gott, hur man nu själv väljer att göra det eller inte, är en del av livet. Om vi människor försöker att leva ett så gott liv som möjligt mår vi gott och det påverkar vårt humör och i samband med det sprider vi en positiv energi omkring oss. Det påverkar dem som vi har omkring oss i det flesta fall positivt och positiviteten sprids som ringar på vattnet.
 
Världen kan vara en grym plats att leva i om man befinner sig på fel plats vid fel tid och jag är tacksam så länge jag och min familj mår bra, slipper ha otur att hamna i terrordåd eller andra hemskheter som kan drabba oss människor eller djur.
 
Att vara nöjd och tacksam samt känna lycka och tillfredsställelse är en ynnest och det är viktigt att tänka på, varje dag för du vet inte vad som kan hända dig eller din familj samt goda vänner i morgon. Ta vara på livet så mycket du bara kan och förmår så länge du har förmånen att leva och göra dina egna val i livet.