2019-03-11 Idag måndag, ny vecka, nya möjligheter - Tankar om Huay Yang exploatering och brobygge i nationalparken...

Måndag, ny vecka nya möjligheter att göra det bästa av livet och bär du på inre konflikter med dig själv och har lätt för att hitta fel och brister i din omgivning kan du starta veckan med att tänka om och börja utgå ifrån dig själv. Ofta beror konflikter och felsökande hos oss själva där fokus lätt hamnar på omgivningen i stället för på det egna jaget.
 
Släpp funderingar och sluta älta om sådant du ändå inte kan påverka och fokusera istället på det goda i livet och ta ansvar för din egen förmåga att ändra dig själv för att få större acceptans till din omgivning och ditt sätt att se på den. Den enda man kan ställa krav på att ändra sig är en själv ingen annan.
 
När man väl kommit underfund med orsaken till sitt missmod kommer livet plötsligt te sig ljusare både för sig själv och sin omgivning då den goda energin är trevligare att sprida än den dåliga som bara suger näring.
 
Det finns en del faranger som har olika slag av åsikter, både negativa och positiva, när det gäller t ex Huay Yang om exploatering av byn, lösdrivande hundar etc.
 
Det var vi faranger som kom hit i början på 2000-talet och med hjälp av bl.a. svenska boföretag byggdes flertalet husområden och lägenheter och det blev mycket populärt hos Skandinaverna och hus och lägenheter såldes för glatta livet och byns befolkning vädrade bättre tider för sin försörjning.
 
Thailändska boföretag nappade också på den affärsidén och fler hus- och lägenheter byggdes upp och fler och fler faranger såg sin chans att bo och leva i den vackra pittoreska fiskebyn Huay Yang.
 
En del köpte hus och/eller lägenhet för att investera, d.v.s. försöka tjäna en slant vid försäljning, andra för att bo och leva där oavsett om man skulle tjäna på det vid försäljning eller inte.
 
Bybefolkningen fick därmed en chans att i samband med farangernas ankomst starta fler affärsrörelser, som inte redan fanns i byn, som restauranger, massagecenter, resorter etc. etc. och det var en gyllene chans för t ex ungdomarna eller de som inte hade något arbete, eller utöka familjens inkomst och skaffa sig försörjning och bo kvar i Huay Yang tillsammans med sina familjer.  
 
Bollen var i rullning och det är inte slut än utan affärsutvecklingen fortsätter i takt med farangers önskemål om fler bomöjligheter, hyra motorcyklar, bilar eller cyklar och även kunna utöka menyn på restaurangerna med typisk farangmat. 
 
Nu är dock en del av de etablerade farangerna redan nöjda för de har köpt sitt boende och en del anser med rynkad näsa att det därmed får vara nog med byggandet eller den utökade exploateringen när det gäller fortsatt byggande i byn. För hur blir det då med vår lilla pittoreska, charmiga fiskeby, kan en del fundera över med oro i själen eller hjärtat?
 
Det dessa fundersamma faranger inte tänker på, antar jag utan att var självsäker, är att det inte är vi faranger som bestämmer hur mycket eller lite Huay Yang ska exploateras. Vi har inte rätt till någon talan överhuvudtaget, vi kan inte ställa några som helst krav då vi inte är medborgare i Thailand utan bara gäster och ska vara tacksamma för att vi har det som vi  har det.
 
Det gäller därmed att tänka om och kan vi inte det kan det vara svårt att leva här då ingen mår bra av att ständigt vara orolig eller missnöjd över utvecklingen eller att man inte får sin röst hörd.
 
Thailändarna i byn gör så gott de kan för att vi faranger ska bli nöjda med den service de kan erbjuda oss ser givetvis att vi visar respekt och anknyter till den kultur som finns här. De anser rent generellt att de faranger som inte är nöjda och har svårt för att följa rådande kultur samt den klädkod som gäller här kan lämna landet och åka hem till sitt eget perfekta land. De avser i vart fall inte att ändra på något för att de ska passa farangernas syn på sedvänjor, kultur etc. och varför skulle de göra det?
 
Thailändarna vill ha lugn och ro och slippa tjafs och bråk som en del faranger ställer till med för att de på ett eller annat sätt är missnöjda.
 
För min del älskar jag Huay Yang just för vad det är och det är så mycket positivt som hänt här i byn under årens lopp och det gäller både vägar, infrastruktur och allmän service. Inte minst att vi tillsammans med thailändarna börjar få ordning på antalet lösdrivande hundar och de hundar och katter som finns i byn börjar få det riktigt bra. Kastreringar sker löpande och de flesta hundar och katter är mätta och friska och ingen av dem bär på rabies. Det har Huay Yang Dog & Cat Rescue sett till som startades för några år sedan av Göran och Mia tillsammans med thailändskan Varin.
 
Vi har också Kjell och Karin Bergqvist att tacka och som startat Familjen Bergqvist Insamlingsstiftelse där flera av byns invånare som varit i stort behov av hjälp, tack vare stiftelsen fått hjälp till självhjälp i samband med ekonomiskt stöd.
 
Skulle något drastiskt ändras här i Huay Yang så det inte skulle gå att bo och leva här eller i  Thailand överhuvudtaget tar Rulle och jag ställning till hur vi ska göra den dagen det eventuellt händer. Tills dess fortsätter vi att leva vårt goda liv här i Huay Yang och hoppas fler tänker som vi, d.v.s. positiva tankegångar för den enda som kan påverka vårt liv här egentligen är ju vi själva.
 
Jag började dagen med en fantastiskt skön strandpromenad och Siikhaau gjorde mig sällskap och att bara gå där på stranden och njuta av sol, väder och vind och vår härliga närmiljö får mina mungipor att le helt automatiskt😁.
 
Dagens favoritbild, en knippe fiskemarkeringsflaggor på stranden...
 
...min favoritvy och den bilden tål att upprepas gång på gång då både stranden och havet har förändrats på något sätt varje gång...
 
 
Häng med en bit på promenaden visuellt...
 
 
 
 
Tångruska tillsammans med en snäcka var ett fint naturligt inslag på stranden idag...
 
...och vad händer med vägen/övergången vid flodmynningen då?
 
De kommer att bygga en kraftig bro över flodmynningen och sanden som de dämt upp är mest som stöd inför bygget...
 
Jag frågade byggjobbarna på min lilla thai hur det kommer att bli och de förklarade att vattnet från floden i samband med regnperioden samt havets inflöde under nordostmonsunen kommer att få fritt flöde under bron. De kommer att se till att konstruktionen är stark nog att den håller för det säsongsvis kraftiga vattenflödet.
 
Det ska bli spännande att följa det hela så se hur det blev när det är klart. 
 
Betongpelarna löper rakt ner i sandmassorna som de byggt upp... 
 
Form för vägunderlaget håller på att byggas och har fästs i betongpelarna... 
 
 
 
Stort TACK till Siikhaau för en mysig strandpromenad och när jag passerade husen på Universitetsområdet med min cykel, på väg hem, kom en av personalen och gav mig en stor papaya igen. Vilken fin hjärtevärmande gest och mina mungipor kan inte ge ett större leende av lycka och glädje över att få möta dessa fina thailändska människor varje dag.
 
Till dig min bloggläsare tack för att du läser min blogg och njut av det goda i livet, för det finns massor av glädjeämnen, små eller stora, tänk positivt och låt inte de negativa tankarna ta över kommandot över ditt liv.