2015-03-15 Dag 7, Penang Hill med häftig hisnande bergbana...
Vi åt frukost på det lilla kineshaket mitt emot hotellet och de hade verkligen god frukost som vi vill ha den. Rulle var alldeles lyrisk över deras lokalt odlade kaffe.
Idag skulle vi besöka Penang Hill, 700 möh, och jag hoppade upp på Rulles hoj så fick min Forza vila.
För att komma upp till toppen av berget måste man åka bergbana eller välja att gå i trappor etc upp till toppen. Ett företag som tar flera timmar och det är nog inte så hälsosamt i denna värme mitt på dagen. Vi valde därför bergbanan.
Eftersom det var söndag (tänkte inte på det) var många lediga från jobbet och vallfärdade dit med sina familjer och det var långa köer för att köpa biljetter till bergbanan. Trots att det var söndag och mycket folk hade de bara två kassor öppna men till slut fick vi köpa våra biljetter och de kostade 30 ringgit per person (ca 270 baht) då vi valde att stå i kö. Ville man slippa köa kostade det 60 ringgit per person men det är det inte värt tycker vi för att slippa köa.
Rulles hoj är parkerad under tak på en MC parkering och vi går mot biljettförsäljningen till bergbanan upp till Penang Hill.
En lång ringlande kö och det var varmt och svettigt att stå där...
Äntligen var det vår tur att kliva in i den fullpackade obemannade vagnen. Vi fick stå hela vägen och det var inte så lätt att ta bilder under färden upp till toppen så det blev bara en bild den vägen...
Vägen upp börjar i en brant tunnel
Väl uppe efter denna hisnande färd då jag har en tendens att få svindelkänsla kunde jag ta ett par bilder på spåret.
Trots soldiset kunde man se långt ut över staden Georg Town och havet...
En söt liten flicka blir målat med hennafärg av en skicklig ung kvinna...
Via fågelvägen är det inte så långt till Bangkok
Ett hinduiskt tempel på toppen
Rulle beundrar utsikten över staden, fast just nu tittar han ju på mig, ha, ha!
När vi kände att vi sett det vi ville se samt läskat oss med varsin gul mango smoothie ställde vi oss i den inte alls lika långa kön som på vägen upp. Vi fick därmed plast i den främre delen av vagnen som var uppdelad i olika sektioner.
Att åka bergbanan nedåt går fort av naturliga skäl...
Hä stannar vi till lite innan vagnen kör vidare i en mycket brant lutning rakt ner ...Jisses hoppas att inget lossnar i underdelen på vagnen som håller fast den på spåret...
Snart framme vid slutet av spåret, puh!
Efter detta besök åkte vi och åt lunch på ett Foodcenter i närheten på väg till en annan kulturell upplevelse,,,se nästa inlägg...
Jag förstår att ni valde bergbanan och inte trappstegen! Hu så högt upp! Fin utsikt.