2015-03-24 Dag 16, mot Krabi och Pine Resort. Dagsetapp 13 mil
Frukosten intogs på en PTT mack och 7-11 och det kändes riktigt hemtamt och fint att hitta det vi är vana att hitta till frukost när vi är på resa. Det kanske låter lite mossigt men ibland känns bra att kliva in i gamla invanda hjulspår.
Via Agoda kollade vi upp Pine Resort som verkade mycket intressant så vi körde dit helt enkelt. Resorten ligger vid havet några km från Ao Nang men de har egen strand och det tyckte vi lät bra.
När vi kom fram till resorten var det en brant och småknögglig backe ner till receptionen så vi beslöt att parkera våra hojar uppe vid vägen och börja med att gå ner och kolla om de hade några rum lediga. Resorten består av 30 större eller mindre hus med eller utan AC och fläkt
En mycket trevlig man tog emot oss i receptionen och sa att de inte hade några hus kvar som kostade mellan 500-600 baht men däremot hade de ett par hus vid stranden med AC som kostade 1 500 baht men vi kunde få bo där för 1 000 baht per natt om vi ville acceptera det.
Wow, tänkte vi snåljåpar och följde med snällt när han ville visa oss de båda husen. Det första huset hade perfekt läge med en stor fin uteplats i skuggan och det bestämde vi oss för direkt. Vi frågade var vi kunde ställa våra hojar och vi fick stå på personalens skuggiga parkering så Rulle flyttade ner båda hojarna dit och jag checkade in.
De ville inte ha någon betalning i förskott utan rumspriset och det vi åt och drack på resorten skrevs upp på ett litet block, som vi själva alltid fick ta del av, och vi skulle betala för rubbet när vi checkade ut.
Vi beslöt att stanna här i 2 dagar och bara softa, inte åka ens en meter med hojarna. De har mycket humana priser på både mat och dryck så att åka någon annanstans för att jaga billigare priser eller så kändes meningslöst.
Vi valde att parkera våra hojar här uppe vid sidan av vägen och gick ner istället för att först kolla om de hade några lediga rum innan vi körde ner för den branta backen.
Reception, kök och restaurangdel...
Här precis mellan det vita staketet och häcken ligger vårt hus...
Rulle är mycket nöjd och glad över vårt boende
Utsikt från vår uteplats
Läckert med hängmattor om man vill lägga sig där och softa...
I väntan på lunchmaten
Vi tog en liten kort strandpromenad på sena eftermiddagen.
Dessa klippor är täckta av havsvatten under dagen...
Pan, en av männen i personalen tyckte det var så kul att jag kallades för Som Si i Thailand och Rulle för Som Chai så han använde dessa namn på oss hela tiden.
Jag hade också berättad för honom att vi inte drack Changöl före kl. 17.00. Det kom han ihåg så när vi inte beställt någon öl strax efter kl. 17.00 kom han till vårt hus, där vi satt på uteplatsen och softade, och frågade om vi inte skulle göra det.
Vi frågade om det var okey för honom att servera den till oss vid vår uteplats och han sa att det självklart var okey. Han kom dit med båda flaskorna och två ölglas samt med lite is om vi ville ha.
Ett par isbitar i ölen kan så vara men späda ut den goda ölen med en massa fryst vatten gör den visserligen kall men bara blaskig tycker vi.
När det var dags att beställa kvällsmaten släntrade vi ca 30 meter till restaurangen och gjorde vår beställning.
Maten smakade utsökt gott precis som lunchmaten och är mycket vällagad och fint upplagd med lite dekorationer av gurka och tomater på tallriken och vi trodde vi hamnat i paradiset.
Under kvällsmålet kom Pan och frågade om vi gillade Massamangryta med kyckling inför morgondagens kvällsmål. Han frågade då de skulle åka till marknaden i morgon bitti och handla kyckling och potatis etc. för att de skulle börja tillreda grytan på förmiddagen då den skulle puttra med kryddorna, och kycklingen i minst 2 timmar. Potatis etc tillsätter de senare.
Klart att vi ville äta Massamangrytan, så då var det klart inför morgondagens kvällsmat.
Vilket underbart liv vi lever egentligen, det är bra att påminna sig om det ofta då det inte alltid är en självklarhet utan man får göra det bästa av varje unik situation som dyker upp i livet...
Stort tack för att vi får vara mitt i det här goda i livet!
Man blir ju bara mer och mer avundsjuk ju mer man läser...........