2016-09-23 ....och så blev det plötsligt fredag igen - Trevlig helg!
Uj,uj vad veckorna far iväg i en hast och nu är det fredag igen, min favoritdag och det har den alltid varit, även nu när jag inte jobbar utan är ledig jämnt.
Ned städade hos oss på morgonkvisten så Rulle cykeltränade till Prachuap Khiri Khan och jag gick som vanligt min strandlångis till Wanakon Nationalpark och tillbaka.
Idag kom alla mina vovvar och mötte mig, först Berta, Skruttan och Lord som håller till på Universitets campusen och de fick lite torrfoder och tuggpinnar men de hänger inte med på långisen utan stannar på sitt revir.
Härlig vy att mötas av i början på strandlångisen
I höjd med Wanakon Nationalpark kom Enöga rusande, som jag inte sett till på hela veckan, så det var ett kärt återseende för oss båda. Även Fino, Bryan och Sockan kom farande och alla fyra satte sig på rad och fick torrfoder direkt från min hand i tur och ordning. Ibland byter de plats under tiden som jag ger dem, de rackarna, så det gäller för mig att ha ordning på dem så det inte blir orättvist vid utdelningen.
Vilken glädje de ger mig alla dessa fina goa hundar och det är lika roligt varje gång de kommer och möter mig. Sedan hänger de på under hela promenaden så jag får trevligt sällskap också.
Innan jag kom fram till klippgränsen såg jag dessa lysraketer på himlen. Det gick inte att runda klippgränsen idag, på grund av för stora vågor som slog upp, så jag kunde inte se varifrån de skickades upp.
Vovvarna gillar att klättra upp på klipporna vid gränsen och ibland blir de lite tveksamma hur de ska ta sig ner igen. Jag går inte därifrån förrän alla kommit ner på stranden igen så ingen av dem ska känna sig stressad och göra en oklok manöver för att ta sig ner.
Det är mycket brant på sina ställen och vassa klippor och kan vara långt mellan de olika nivåerna på sina ställen. Men de klättrar nästan lika bra som Bergsgetter så jag oroar mig säkert i onödan och de är dessutom vana att klara sig utan att vi människor ska lägga oss i, när det gäller det i vart fall.
Fino gillar utsikten och är duktig på att klättra både uppåt och nedåt...
På vägen hemåt kom en Ribbåt från Thaisi Islands och stannade vid stranden till Wanakon Nationalpark och den fick vidare hjälp av en traktor med transporten upp på land.
På vägen hem traskade jag hem till Pia & Isac (Pisac) och lilla barnbarnet Doris (6 år) på NishaVille, som kom hem till Huay Yang häromdagen. De hade med sig en kaffeleverans till oss, som vi bett om, och jag passade nu på att hämta paketen. Det var roligt att träffa dem alla fast det blev en kort visit denna gång men vi har mycket tid att träffas framöver. Tack snälla goa Pisac för hjälpen!
Jag önskar er alla bloggläsare en mysig fredag samt helg!
Vilken fin bild på Fino! Jag är imponerad över att du gett namn till alla hundarna och ger dem mat varje gång du ser dem! Vad snällt av dig!