2017-07-14 Fredagseftermiddagens strandlångis i Huay Yang samt trevlig helg önskas er alla!
I natt har det regnat kraftigt i omgångar och under dagen har det varit ett mer eller mindre stilla regnfall eller uppehållsväder. Det är ju regnperiod nu så regnet behövs för vår kära natur även om de faranger som är här i Huay Yang några veckor helst skulle vilja ha sol åtminstone under dagtid. Hittills har det regnat ytterst lite i Huay Yang så det var verkligen dags för en rejäl rotblöta vare sig man vill eller inte.
Då min förmiddag ägnades åt bland annat tandläkarbesök i Prachuap Khiri Khan (se dagens tidigare inlägg) blev det en strandlångis på eftermiddagen istället, veckans sista strandlångis.
Till min förvåning var stranden fortfarande ovanligt bred, lika bred som på mina förmiddagslångisar, så vattnet har inte dragit sig tillbaka ännu som det normalt brukar göra vid den här tiden.
Det är just det jag gillar med vår strand och vårt hav, det är inte likadant varje dag, oavsett tid på dygnet, och därför kommer jag aldrig att tröttna då varje dag på stranden är unik.
Bred strand idag även på sena eftermiddagen...
Vy norröver...
Vy söderöver...
Som vanligt i höjd med Wanakon Nationalpark kommer "mina" vovvar springande mig tillmötes och vill ha kärlek samt några nävar torrfoder samt till efterrätt en tuggpinne....
De springer med mig och leker med varandra och när jag stannar för att fotografera lägger de sig ner och väntar tills jag är klar...
Fino, Enöga samt Bryan i bild...
Enöga ligger och väntar och lurar lite på om de andra vovvarna får upp något skoj at jaga, som fåglar, fiskar eller så...
Revet är blottat även så här sent på eftermiddagen för ovanlighetens skull...
En Little Egret tror jag (eller, Anders S?)
När dessa rev ligger under vatten skulle jag inte vilja flyta upp på dem med bar kropp då de är otroligt karga och vassa...
Ett knippe med snäckor...
Så klart och fint vatten och det är mysigt att gå här och kolla. En och annan krabba kilar undan och gömmer sig i någon liten skerva och det doftar hav och strand...
Den sandbegravda trästammen...
...och här från en annan vinkel...
Där borta ligger klippgränsen...
Klippgränsen som idag går att runda torrskodd...
Plockepinn av bambu på toppen av berget....
Här vände jag hemåt igen och eftersom det var mulet och regnet hängde i luften var det en sval skön strandlångis idag för omväxlings skull.
Vilken fantastisk lycka och glädje jag känner av att få uppleva den här underbara miljön så ofta som jag vill!
Jag önskar er alla bloggläsare en synnerligen mysig fredag samt helg och njut av livet så mycket du bara kan och förmår för du har bara ett liv så var rädd om det!
Little egret stämmer bra (silkeshäger på ren svenska) gula fötter är utmärkande.